Cph: En weekend i byen.

Ja, alltså vi tog en weekend i byen.

Även den här gången tack vare boende-byte  genom airbnbs värdforum. En familj i Köpenhamn var öppna för förslag, och de kunde den här helgen. Och jag tyckte att den här helgen var ganska perfekt, att ha något att se fram emot inte allt för långt in på höstterminens start.

Städade, fejade, pyntade och lakanbytte än en gång. Plockade fram två barnstolar och två spjälsängar till Anna, Patrick, Solveig, Jon och Nora.

På fredagseftermiddagen for vi över sundet i strålande solsken. Härligt att åka på semester igen! Kom fram och fann att vår värdfamilj hade lämnat oss en flaska mousserande och en påse godis. Så vi slappade i lägenheten en stund, jag och mannen tog varsitt glas och barnen utforskade nya leksaker.

Sen gick vi en promenad i kvarteren. Hittade en stor härlig lekplats, diverse tapasgrejer till föräldrarna på Irma (ni vet ju vad jag tycker om att gå på matinköp i främmande stad -älskar't!) och supersmaskiga pizzor till barnen på en kvarterspizzeria. Och en lekplats till på gården när vi väntade på att pizzorna skulle bli klara.

Lördagen inleddes med loppmarknad bredvid Frederiksbergs rådhus. Bra! ( http://www.frederiksberg.dk/loppetorv.aspx )

Barnen tröttnade rätt så fort så jag och flickorna tog en fruktpaus och tittade på ankorna och fontänen bredvid medan mannen shoppade fler lampor till samlingen.

Sen var det perfekt lagom att köra vidare till invigningen av cirkelbron. Idiotiskt nog hade de på hemsidan för broinvigningen inte skrivit att
1) dom inte skulle öppna bron för passage förrän 1 timme efter det klockslag då invigningsfirandet började
2) allt firande skulle ske på nordvästra sidan av bron.
Så där stod vi snopna på fel sida av bron en stund, med insikten att gå runt skulle vara helt för långt för barnen som redan började bli lunchsugna...
Alltså körde vi bilen runt och hann smaka färskpressad juice, pannkakor och få en jättefin barnkokbok, få ballonger, rita önskestenar och kasta i önskebrunnen och köpa varsin glass. Jag och min man tänkte köpa varsin kopp kaffe också, men då upptäckte min man att han tappat 250 dkronor ur fickan så vi tappade lusten till hela den här brogrejjen. Vi hann se bron öppen men det var en megalång kö för att komma upp på den så vi tänkte att vi promenerar på den bron en annan gång...

Bilen var parkerad i närheten, i Christianshavn, så det blev lunch på uteserveringen på mysiga Café oven vande vid kanalen. http://www.cafeovenvande.dk/

Sen var vi svettiga. Och jag badsugen. Min man är ingen strandälskare (för att ta i i underkant), men jag kände att det var strandläge. Så under förevändning att vi kunde ju gå ett varv på Arken (http://www.arken.dk/) lurade jag med honom till stranden i Ishöj. Parkeringen var en byggarbetsplats och helt fullsmockad med bilar så det var mycket sammanbitet han följde med ner på själva stranden. Jag: -Du kan ju smita ifrån en stund sen om du vill, när du hjälpt mig bära ner grejjerna, och gå på museet.

Han muttrade bara lite till svar. Men, som jag misstänkte. När vi väl var där, och det visade sig att bara hundra meter bort var det gott om plats på stranden, vattnet var gott och väl över 20 grader och det var sådär perfekt långgrunt en liten bit och sen vuxendjupt rätt snart. Och att vi hade både vatten och kanelbullar och solsmörj med oss så erkände till och med han att det var rätt härligt där. Museibesöket skjuter vi på tills en dag då det inte är badväder.

Sen åkte vi hem duschade av oss sand, barnen fick kolla på en film och vi hann slänga oss på sängen en stund. Välbehövligt för alla inblandade.

På kvällen hade vi tänkt ta oss ut på stan för att käka. Men barnen var redan halvmätta efter att ha fått smaska i sig lite för mycket pizzarester, chips och flingor sedan hemkomsten från stranden och vi vuxna var lite för trötta för att orka hela den här middag-på-stan-med-trötta barn-grejjen. Dessutom kunde vi inte riktigt bestämma oss för vart vi skulle gå så vi frågade barnen vad dom ville äta till kvällsmat och då svarade tvååringen -Jag älskar korv!
Det avgjorde saken. Vi skickade ut mannen med barnen att leka på lekplatsen på gården, och mamman på cyckeltur genom staden för att proviantera. Jag gick först in på Fötex för att handla röda pölser, korvbröd och lördagsgodis. Sen hela vägen till Köbenhavn C och halvvägs tillbaks innan jag bestämde mig för att vi skulle äta Vietnamesiskt mannen och jag.
Tjugo minuters väntetid på LêLê ( http://lele.dk/) betydde ett glas rosé på uteservering för den här mamman. Inte fy skam.

Sen så upp på cykeln igen och tillbaks till lägenheten i flygande fläng (det kan gå undan när jag cyklar vett ni!) med kassar i korg och barnsäte och med ett litet stop på Ice Queen för efterrättanskaffning. Väl hemma hade mannen dukat och förberett satt på musik och hittat och tänt levande ljus. Mysmiddag för alla.
Och efter barnens nattning delade jag och mannen på ännu en flaska bubbel och satt på balkongen i ljummen sommarnatt och pratade om livet och allt. 

På söndagen var det äntligen dags för det som vi lovat flickorna hela sommaren, att få titta på riktiga lejon. Det vill säga gå på Zoologisk have. Kom tjugo minuter efter öppning och det var skönt att vara där så tidigt. Ännu inte fullt så varmt och ännu inte fullt så mycket folk. Barnen var inte så värst tålmodiga. -Så, nu tar vi nästa! Var den mest använda frasen dom yttrade där. Hann med det mesta innan vi tog lunchpaus i skuggan vid kaninlandet, sen betade vi av dom sista djuren innan vi kroknade helt.

 Gick långsamt över gatan till Söndermarken. Slappade en stund i skuggan och lät barnen svalka fötterna i fontänen, och sen gick vi under jorden.

Cisternene. Wow! 

Men barnen var så trötta att tvååringen somnade i pappans famn där nere i underjorden. Så pappan traskade iväg och hämtade bilen medan jag väntade med en sovande tvååring i vagnen och en femåring som satt på trottoaren och matades med de sista vindruvorna från väskan och spelade på telefonen. 

Efter det fanns det bara en sak kvar att göra. Fika. Hade spanat in ett ställe på min cykeltur kvällen innan och blev inte besviken. Bon Bon glass och Bon Bon café. Glasseri med utsökt hemmagjord ekologisk glass i hemmagjorda strutar, Tvååringen sov vidare vagnen, femåringen åt utsökt hemmagjord glass (ett ställe som har "barnglass" dvs två små kulor till lägre pris än två vuxenkulir är ett bra ställe, dom har förstått allt) i hemmagjord strut. Och jag och mannen drack kaffe, delade på en god och blev sen tvugna att dela på en glass vi också. 

http://bonboncafe.dk

Gick förbi Kiwi supermarknad och handlade med oss "en liter mjölk" dvs tre kassar fulla med roligheter inklusive påläggschoklad i present till tioåringen. 

Körde hemåt men blev tvungna att stanna när vi fick syn på det här: 

Köpenhamn alltså. Love it.

Budapest dag 2.

Eftersom det var lite mulet på morgonen dag 2, och jag vaknade med nackspärr och nån slags rinnande allegichocksögon som såg ut som pingisbollar, beslöt vi att skjuta på det badandet i någon av stadens badanläggningar som vi lovat barnen. Utan allt för stora protester -och med löfte om stora mängder glass under dagen, gick dom med på det.

Först gick vi till en park med lekplats som jag sett på andra sidan kvarteret, där parkerade jag man och barn, medan jag letade upp ett apotek för att finna lite lindring. Överlag imponerad över mängden små kvartersparker och lekplatser i Budapest. Aldrig långt till närmsta gunga till barnens lycka. För det mesta relativt rent och helt också. Och jag lyckades få hjälp på bästa sätt på apoteket!

Den här tanten hade hittat sin nisch på lekplatsen. Hon blåste upp ballonger med en liten ballonghund på. Sen gick hon runt och delade ut dem till alla barn på lekplatsen som naturligtvis blev skitglada. Och sen gick hon runt bland föräldrarna och tvingade dem att betala. Lömsk taktik!

Nåväl. Vi lyckades krångla oss ur den här ballongfällan och klev istället in i bilen och rattade mot stadsparken och den loppmarknad vi listat ut håller hus där lördagar och söndagar. Inga direkt superfynd, men ändå kul och barnen blev nöjda efter att ha fått välja lite legobitar och playmobilhästar. Min man köpte en skylt. Jag köpte två Matrioska-dockor.

 

Sen var vi rätt trötta och varma för trots att det fortfarande var lite mulet är det rätt svettigt ute när det är 30 grader kom vi på. Så vi satte oss ner på grillhaket i anslutning till loppisen och beställde lite mat och dryck. Efter lite krångel med en sur och enbart ungersktalande servitris, kom en annan mycket trevlig servitris som pratade bra engelska, så vi beställde. Tre barnhamburgare, lite pommes, en BBQ-burgare inklusive pommes och en mix sallad. Och vatten och kaffe. Hade fortfarande inte riktigt vant mig vid valutan och stirrade på det svindlande beloppet 6300 forinter på kassakvittot, men fann mig och betalde glatt med dricks när jag räknat ut att det motsvarar cirka 120 kronor.

Det var kanske Europas största barnhamburgare för 15 kronor.

 

Övermätta klev vi in i bilen igen och rattade mot Buda-sidan. Körde över Donau på den imponerande kedjebron och beundrade parlamentsbyggnaderna och slottet på avstånd genom bilrutan. Ut ur staden över backar och kullar, mot Memento park. http://www.mementopark.hu/ 

En park där man samlat en drös stora sovjetmonument. När vi kommer fram ösregnar det. Så vi följer vägen lite längre bort mot en skylt med en stor glass på. Bredvid en stängd handelsträdgård ligger en liten rosa glasskiosk och ser ledsen ut i regnet. Men låt er inte luras av att det är grått på mina bilder. Det är 30 grader varmt så vi är alla (främst barnen då såklart), rätt så sugna på glass, så vi går in. En rar tjej med 30 glass-sorter, glass-strutar i 5 olika färger och 6 olika sorters rån att välja mellan att sticka ner i glassen. Och eftersom glassen kostar 3 kronor per kula får dom ta tre kulor var, för första gången den här sommaren. Och jag och mannen får varsin kopp hyffsad latte.

 

Det var inte svårt att hitta från parkeringen till glassen.

När vi glassat färdig upphörde regnet, solen bröt igenom och det blev ångande varmt. Lämpligt monumentparksväder!

Tvååringen begrundar sovjeteran.

Storslagen entré om inte annat. Rejäla monument och stora gester.

Efter denna svettiga runda var jag yr och illamående av allergi och nackont, så vi vände tillbaks till lägenheten för en välbehövlig fikapaus och siesta.

Med laddade batterier promenerade vi sedan ner till Elizabeth ter (Elizabeth-torget) och åkte ett varv i det stora pariserhjulet "The Budapest eye". Det ska tydligen stå där till september, sen drar det vidare. Jag misstänker starkt att det var samma pariserhjul vi åkte på place de la concorde på nyår? Även i Budapest tycker jag att ett varv upp i luften var värt pengarna. Plus för aircondition i gondolerna!

Hängde en stund med den stora plaskdammen där barnen bänkade sig längs kanten tillsammans med öldrickande ungdomar och doppade fötterna. 

Sen gick vi ett varv i de gamla judiska kvarteren, som i tips på nätet beskrivs som STÄLLET att hänga. Massor med folkliv och restauranger av olika sorter, men också mer turister än vad vi mött hitintills. Jag tyckte ändå att det var rätt trevlig, mannen tyckte det var förfärligt. Eftersom barnens tålamod började tryta, stannde vi i ett gatukök och köpte en varm macka och en crepe till dem. Sen stannade vi till vid en lekplats och lät dom stojja av sig en stund, innan vi gick vidare till ett litet torg i närheten av operan där vi hamnade på en trevlig men oväntat flott restaurang. På menyn stog att dom är rekommenderade i guide michelin, men jag tycker nog inte riktigt att det höll någon michelinklass... Nåväl. Vi delade på en charkplatta och en flaska rosé, barnen sprang och lekte vid nån fontän bredvid, drack coca-cola och ritade i målarböckerna servitrisen dukade fram. Sen fick vi in en gulachsoppa som i min smak var lite tam, men barnen var överförtjusta. Surplade och doppade bröd så att vi fick beställa in en till av samma vara.

 

Sen gick vi vidare hemåt och på vägen köpte vi återigen utlovad glass till barnen. Deras favoritsmak i ungern; en sliskig blå smak som överallt dekorerades med marshmallows eller skum-smurfar, barnen kallade den följdaktligen smurfglass och älskade den.

Fynd med dragning mot gult.

ÅRETS loppisupplevelse i paradiset igår på påskafton. Nån dödsboutförsäljning som det annonserat dåligt om, men som jag lyckats få nys om genom att snacka flitigt med dom gulliga tanterna på Kupan i Paradiset. Var där en kvart före utsatt tid. Tre barn fick stanna kvar i bilen med varsin välladdad telefon. Loppisen inte riktigt ordentligt uppackad. Jag övervakade uppackningen och fick till slut mandat att rota själv i kvarvarande lådor. Storslam i lådan med "påskpynt". Två gula Royal krona-ljuslyktor. En redigt fin ägghöna. En Lisa Larsson-fågel...

Utöver detta diverse uppläggningsfat, skålar med mera 50-70-tal från Rörstand, Gustavsberg osv, totalt köpte vi 25 föremål för 430 kronor. Vi orkade inte ens köpa allt som var riktigt bra, flera Terma-skålar och en halv Gröna anna-servis lämnades till övriga folket! Vi fick en flyttkartong att packa i, så ni fattar ju omfattningen.



Gula Royal Krona ljuslyktor. Uppskattat värde 200 kronor styck.

Ägghöna. Uppskattat värde. Nåja. Användbar är den iallafall!

Lisa Larson-fågel. Uppskattat värde 900 kronor.

Inte störst fyndet i kronor räknat, men jag är så kär i den här mörklila bonbonjären!

Lucka 16

Månadens loppisfynd: en julduk! 

Det finns loppisar i paradiset också...

Och vissa saker kan man bara inte motstå. Det var den här jättestora oranga plastbunken som fick mig att sätta igång med det där bullbaket i hettan för  nån månad sen.

Och fyra Zingo-glas-underlägg med pirater på hör hemma i varje sommarstuga.

En härlig säsong!

Den stora loppissäsongen! 

Egentligen var det väl ett tag sen den började men jag har inte riktigt hunnit ta tag i det förrän nu. 

Rivstartade det med inte mindre än två härliga loppisar i söndags. Först den i St Olof, det är lite av en favorit, och jag blev inte besviken.

 

Gjorde i och för sig inga ekonomiska storslam. För jag var tvungen att hjälpa dottern bjuda på en My little pony med vingar. Som en kärringjävel trissade upp till över 70kr trots att hennes barnbarn såg ganska ointresserad ut medan min fyraåring grät så hjärtat nästan brast på både mig och några andra tanter som stog i närheten. Dom kom med tröstande ord och klappar på huvudet efter förlusten men det hjälpte inte mycket. Men att betala mer än 70 spänn för en bättre begagnad My little Pony är inte riktigt okej.

Så det där snabba avslutet på barnavdelning som jag sett framför mig drog ut på tiden och dom finaste sakerna jag hade sett ut var såklart borta när jag väl var redo att shoppa loss på riktigt. Men å andra sidan är försäljarna ännu lite mer hugade att sälja billigt sådär en tjugo minuter efter blåset. 

 

Och på eftermiddagen samma dag var det dags för loppisen i Onslunda, inte lika mysig men ändå väl värd ett besök. Solen gassade och dottern var mycket änglisg

 

Plastavdelning är det alltid värt att hålla ögonen på. Durkslag kan man inte ha för många av.

Inte skålar heller.

Och ett sånt här jättestort uppläggningsfat är alltid bra att ha. Särskilt eftersom det passar ihop med servisen i paradiset.

Plåtbrickor, oumbärliga.

Och ansjovisfat behöver man många av. Det fungerar ju till allt från oliver till geléhallon.

Och skålar kan man inte ha för många av. Sa jag det?

Och saftglas med häftiga tryck är en ny passion. Älskar dom!

Och om man inte behöver fler bruksföremål så behöver man väl ändå lite mer pynt? Glaskulor som matchar ljusstakarna till exempel. 

Årets första riktiga.

Loppis. Årets första riktiga loppis. Det var på Erikslund utanför Ystad i slutet av maj. Inga superfynd gjorde jag men det är ändå härligt att det har börjat. Det är Danne Stråhed i högtalarna och det säljs våfflor och kaffe med tre sorters tantabakade kakor.

Något fick jag väl ändå med mig hem förstås.

En gammal floraask för en tia.

 

Och ett par finskor till ettåringen för en femma. Som hon visserligen fortfarande vägrar att ha på sig av någon anledning men fina är dom ju ändå.

Och så var vi på bakluckeloppis dagen efter. Och där kunde jag inte heller ta mig hem tomhänt.

 

Välkommen till 70-talet.

Det var nån som sa att 70-talet nog är på väg tillbaks. Jag sa att det är här.

Den underbara staden.

Jag har varit där igen. Lite knappt ett dygn bara, men som varje gång jag är där så blir jag lite sugen på att flytta tillbaks. Inte nu, men någon gång. Vet inte varför, men allt känns så mycket enklare där?

Loppisfika.

Sagoträdet.

Trasmatta.

Strand. 

Nytt inlägg på andra sidan.

Ja, det blev det ändå av lördagens visit på Lions på Råå, trots krachen. Läs här den som vill!
http://designvardag.blogspot.se/2014/05/loppissasongen-har-smygstartat.html

Lyckan är aldrig längre än en loppis bort.

Jag måste ge honom det, att den där stolen han köpte häromsistens på loppisen i Vitaby, faktiskt är riktigt snygg nu när den blivit ommålad, och den pryder sin plats i hans nya rum. 

Men det han hittade igår? Han hade egentligen velat haft en stor lyftkran, men han hade "bara" fått 25kr och lyftkranen budades upp till över 50kr innan försäljningen ens hade börjat. Så då stog han där vid leksaksbordet och halvsurade och velade. Jag försökte övertala honom att välja en playmobil-ubåt i näst intill nyskick, erbjöd till och med att lägga till pengar så att han kunde ge upp till 50 för den om det behövdes, men den ville han inte ha. Efter en stund tröttnade jag på att försöka hjälpa honom och gick mot lampavdelningen. Precis då  fick han fart och rotade fram något från under att bord bredvid. I ögonvrån såg jag vad det och ropade: 

-Den där köper du INTE tack! 

En stund senare mötte vi upp vid korvståndet. Och gissa vad han trots allt hade på sig. Glädjestrålande: 

-Kolla vilket fynd! Vet du vad det är? Coolt va! Kan jag få två burkar läsk istället för lördagsgodis? 

Dagens mest oväntade loppisfynd.

Jag tyckte den här drivan med pyttesmå trähus var lite rolig så jag la dom i en skål jag köpte och fick dom på så sätt "på köpet" på dagens loppis (som för övrigt var något av en besvikelse). 

Väl hemma visste jag inte var jag skulle göra av dom riktigt så dom hamnade tillfälligt på 3-åringens plats på matbordet. Efter ett tag satt hon vid bordet och flyttade runt dom. 

" -Mamma, får jag ett plappel?"

(Ja, hon kör fortfarande med kines-Re )

"-Och mina pennor!" 

"-Ska du rita en gata som husen kan stå vid?" 

"Mm. Och en lekplats och allt sånt. Jag ska göra min stad." 

Och så kom dom husen att i mina ögon bli dagens, kanske årets bästa loppisfynd i mina ögon. 

Helgens bästa loppisfynd.

Är lite oväntat en matta.
Vi var på jakt efter ett gäng mattor att använda som golv i partytält på en kommande storfest och jag drog därför ihop en hög med fyra mattor i varierande skick samt en rulle nytt tyg för 400 kronor.

En av dem såg vid snabbgranskning rätt fräsch och fin ut och när vi väl släpat hem dem och rullade ut dem en efter en visade det sig att den ena var i nyskick, fortfarande med etikett på. Så fin att den orskade en mattrokad här hemma. Loppismattan i matsalen, matsalsmattan i åttaåringens nnya rum och den som låg i åttaåringens rum blir festgolvsmatta.

Efter lite googlande hittade jag den på nätet, den tillverkas och säljs fortfarande. Till det facila priset av 2995 kronor. Bingo!