Måndagsmys.

Stog i fiskdisken på ICA Maxi och kunde inte motstå. Visste ju att det fanns en öppnad rosébox i kylen.

Middag  på en måndag:

Ostron, röda pölser och ICAs potatissallad. Frågor på det?

Kräftskiva extra allt.

Om man har fantastiska vänner behöver man bara tre stycken gäster för att det ska bli ett helt party.

Och när det är knytkalas och gästerna tar med 2 burkar chiliaióli, 2kg färska kräftor, 2kg färska räkor, 1kg krabbklor och 15 ostron, ett surdegsbröd från Gateau, en box rosé, en flaska snaps och en låda hembakta masarinrutor. Då kan man inte klaga.

Inte så mycket kvar för oss att fixa då. Köpte sangria och fixade lite nachossnittar till fördrink. Bakade små pajer med mangold och västerbottenost som vi toppade med crème fraiche, löjrom och gräslök. Fixade ett kilo havskräftor, hovmästarsås och aioli, finsmör och ostar. Bakade hallongrottor och köpte ett kilo lösgodis. Och dukade med alla röda och oranga skålar vi kunde uppbringa, satte upp ljusslingan i äppelträdet och satte en kvast dillkronor i vas och klippte ut kräftor och limmade på paljetter att dekorera med.

Världens bästa kräftskiva de luxe extra allt. Puss på er!

Ensam hemma 2015: Att skaffa sig sysselsättning.

Ja, jag var alltså ensam hemma en helg. Jag är väldigt dåligt på att hitta på vettiga anledningar att vara göra saker utan familjen, till skillnad från min man. Han är för det första borta med jobbet titt som tätt. Och -Nej, det är inte samma sak när det är i tjänsten, men ändå. Två timmar ENSAM på Kastrup. Äta middag på krogen i främmande land, om än med kollegor. Sova ensam i hotellsäng. Äta hotellfrukost ensam. Och så vidare. Jag har gjort det två gånger i år, ovanligt mycket, och hur jobbiga och intensiva dagarna än är när man är bort med jobbet, så är ovanstående bara sååå skönt ibland. För det andra så är han mycket bra på att komma på saker som han bara MÅSTE göra. Ensam, utan mig och barnen. En kväll här, en natt där, en helg där och en vecka där.

Och när vi nu ändå har sju hela veckor ledighet tillsammans verkar det ju fånigt om jag inte skulle kunna skaffa mig nån dag och natt eller två?

Så jag var tvungen att hitta på en anledning. Och min anledning var att jag ju i egenskap av förlorare av boulen med grannskapsfruarna lovat att bjuda på bubbel. Utan män och barn. Den anledningen köpte mannen och tog med sig våra barn till sina föräldrar lördag till måndag. Inte för att jag tror att nån av grannfruarna faktiskt hade noterat detta löfte, eller utkrävt mig på det om dom nu noterat det, men ändå. En anledning så god som någon.

Enda kruxet var att den liksom lite motverkade sitt syfte med hela den här ensamhelgen. Att vila upp sig och ut sig, på riktigt. För när familjen försvunnit efter frukost började en storstädning med puts och ans för att stolt, fåfängt och fånigt kunna visa upp vårt hus i bästa möjliga skicka. Det pågick i ungefär tre-fyra timmar. Sen var jag ju tvungen att handla. Och så att göra något "tilltugg" till bubblet. Summa summarum hann knappt duscha innan gästerna kom (som vanligt), än mindre vila och slappa något på dagen. Och var tvungen att sätta det första gästerna i arbete för att ro i land det hela.

DEalen var att jag bjöd in alla i grannskapet på bubbel -under förutsättning att alla tog med sig bubbel så skulle jag bjuda på tilltugg. Att bjuda in folk på bubbel med "tilltugg" klockan 19 är urdumt. Vad bjudan man på då, och vad förväntar sig folk? De flesta har väl knappast hunnit äta middag så man bör alltså bjuda på något tillräckligt matigt som stillar både smaklökar och hunger. En skål dillchips tror jag skulle göra rätt många besvikna. 14 personer skulle förses. Så jag börjar lite i olika ändar. Rätt så mycket valnötter och parmesan hemma? Jamen jag gör lite pesto då. Och rätt mycket blåmögelost. Jag gör väl en paj då. Och rödbetor. Ja, men jag gör väl några varma snittar med röbetor och chevre då. Blir man mätt på det här? Äh, jag sätter väl en deg och bakar ett bröd också eller? Sådär höll jag på och blev som sagt knappt färdig.

Gazpacho, den har börjat bli en stående favorit att bjuda på här hemma. Receptet är från förra sommaren och ni hittar det här; http://cyklahem.blogspot.se/2014/08/ensam-hemma-iv.html

Sen gjorde jag små varma snittar. Olivolja på skivor av baguetter, skivade rödbetor och chevre på toppen, ringla över honung, salta och peppra och gratinera i ugnen. Aldrig fel.

Så gjorde jag en paj med blåmögelost och prästost toppad med päron och valnötter. Vanlig pajdeg. Kavla ut och täck botten med riven prästost, smula sen över rejält med mögelost (ju mestigare smak på osten desto mer behövs kan man säga). Vanlig äggstannig på det (knappt 1dl mjölk eller grädde/mjölk-blandning per ägg, salt, svartpeppar och vitpeppar. In i ugnen. Låt svalna så stannar den till sig. Stjälp upp och skär i lagom bitar. Skala och tärna päron, stek i smör och rätt mycket farinsocker på hög värme, tillsammans med grovhackade valnötter (ungefär 50/50 valnötter/päron). Strö över finhackad färsk rosmarin på slutet. Det ska bli en lite kolaaktig sörja runt päron och nötter av smöret och farinet, men päronet får inte hinna bli för mosigt. Strö den där blandningen över pajbitarna. Om man hinner kunde man ju garnera med lite extra rosmarin men det hann jag inte den här gången. Som vanligt en redigt dålig bild på det:

Sedan gjorde jag "det fantastiska brödet" ur Annas kokbok, det är alltid lyckat. Några ostabitar och lite philadelphia till det. Glömde sätta fram smöret insåg jag efteråt.

Och så gjorde jag som sagt en pesto (fast med valnötter istället för pinje). Blandade rejält med pesto med lättkokta morotsstavar, lättkokta blomkålsbuketter, färska rädisor och svarta oliver till nån ljummen sallad. Fungerade bättre i teorin än i praktiken märkte jag. Det var absolut inte äckligt, men inte så wow som jag tänkte att det skulle bli. Skulle öst på mer salt, mer pesto och kanske dragit på med lite citron också för att få mer smak på det hela. Nåväl. Såg trevlig ut iallafall, det är alltid något.

Till efterrätt tänkte jag först göra lakritspannacotta, det har ju varit sån ståhej kring lakrits hela våren. Men så tänkte jag att det är ju inte alla som gillar lakrits. Och dom som inte gillar lakrits brukar typ hata det. Så det blev vanlig hederlig vaniljpannacotta, toppat med kokta hallon och en lakritspipa. Inte så dumt om jag får säga det själv. Och som vanligt, utseendet är halv grejjen!

 

Utöver maten som jag nu tjatat lika långrandigt om som vanligt, var det en riktigt lyckad tillställning. Återigen glatt överraskad över hur trevliga grannar jag har. Sista gästerna gick vid strax innan två, och då var allt bubbel gästerna så generöst haft med sig, inklusive det mesta av en rosébox jag hade i kylen gått åt. Bra jobbat!

Någon fyllde visst tio år i helgen.

Någon hade visst önskat sig chokladtårta med Oreos på.

Någon fick visst det!

 

Någon hade visst kompisar som var visst glutenallergiker och laktosintoleranta.

Någon styvmamma besökte ICA Maxi och Willys, och ringde sen vidare till Coop och City gross för att konstatera att ingen av dem hade marängbottnar som var äkta maränger, dvs ingen av dem innehöll någon äggvita, utan samtliga innehöll skumjölkspulver.

Så någons styvmamma fick visst ställa sig och baka marängbottnar två timmar innan festen skulle börja. Och någons kompis hade visst "redan ätet så mycket laktos idag så det spelar ingen roll jag vill smaka båda tårtorna".

 

Okeeeej. Skriv då inte när ni OSAr att ni är laktosintoleranta som om det är något vi ska ta hänsyn till.

 

Någons styvmamma kände att det ändå var rätt okej när en av tioåringens kompisar slöt ögonen och mumlade:

-Är jag i himlen eller. Det smakar så.

 

Någons styvmamma fick sin belöning idag när tioåringen i förbifarten efter kvällmaten sa:

-Du. I tecknade filmer och så. Då är det ofta nån elak styvmamma och så. Men nån borde säga till Disney att det inte är så hemskt med styvmammor, det är helt okej ändå.

 

Over and out.

Huevos rancheros.

Det är så märkligt med sammanträffanden. För väldigt länge sen (kan det var nästan ett år sen?) såg jag Jamie Oliver göra någon skön brunchrätt som jag inte kom ihåg vad den hette. Han gjorde en god lite spicy och ganska fast tomatsås i en vid kastrull, sen små gropar i den och i dom små groparna knäckte han ner ägg som fick liksom pochera i tomatsåsen och det såg så rustikt och härligt ut. Har tänkt sen dess att jag ska laga det men det har aldrig blivit av.

Så i förmiddags när jag hade halva tjocka släkten på besök för en brunch i trädgården (ljuvliga ljuvliga sommarväder!) lagade jag detta lite efter minnet, och det blev riktigt gott. Förklarade att jag sett Jamie göra det men inte kom ihåg vad det hette. Ingen annan hade sett detta.

Och sen, på kvällen när jag läser vidare i min Conelly-deckare inköpt på loppisen i Paradiset förra sommaren men som blivit liggande i lådan tills i påskas, så är huvudpersonen Bosch på nåt hak i Mexiko.

Gissa vad han beställer?

Huevos rancheros.

Väsentligheter

I paradiset. Vi ägnar oss åt väsentligheter som alltid. Till exempel att fylla kakburken med brysselkex.

 

Lammets vänner.

Vi åt indisk lammgryta ikväll som ni förstår, och den var mycket god efter att ha fått götta sig över natten. Som alltid kryddkokt basmati till. Annars är jag inte så pjoskig med riset direkt, men just till indiskt är det viktigt. Då ska det vara Basmati, och det ska daltas med det. Sköljas och blötläggas och kokas perfekt, med hel kanel, lagerblad, kardemummakapslar och kryddnejlikor.

Gjorde kryddrostad blomkål också, enligt David Batras recept. Enkelt och gott och påminner lite om hur pappa brukar göra med blomkål ibland (fast han gör det ännu enklare, bara på med curry och olja och tjoff in i ugnen).

Och så försökte jag fjäska för familjen genom att baka nan. Upptäckte rätt snart att jag inte hade någon jäst hemma. Men just då kom mannen innanför dörren från jobbet så han blev ivägmotad till affärn innan han hunnit ta av sig skorna. Och han sa vid matbordet att det var värt en sväng till affären och väntan på att skiten skulle jäsa (även om dom inte hann jäsa riktigt så länge som dom ska idag så dom var aningen för kompakta för min smak). Dom är riktigt god dom här.

 

Det fanns också gurka-yoghurt-mynta, såklart, det och riset är det enda indiska tvååringen käkar, och så fanns det skålar med finhackad koriander och persilja att strö på för dom som vill ha det (dvs vi vuxna). Och idag glömde jag inte ens att ta fram picklesen!

 

 

 

https://open.spotify.com/track/71coiXrc4ti5HqZAh80vOC 



Lamm smakar inte som kofta.

Hatar mig själv när jag först är ambitiös och sen lat. 

Först, när jag står i affär'n är jag ambitiös. Planerar storslagna middagar av olika slag, köper ingredienser som förpliktigar. Och det är ju lätt att göra det där och då, i affären. Så jag köper en lammstek. 

Sen kommer livet emellan, orkar inte, hinner inte, orkar inte. Latmasken tar mig. 

Så den där lammsteken ligger där och blänger på mig varje gång jag öppnar kylskåpet. Bäst före närmar sig farligt snabbt men ändå tänker jag varje dag att "det får bli imorgon". 

Ända tills igår. Måndag kväll och tiden har runnit ut. Inte tid att göra nåt med den till kvällsmaten, så efter kvällsmat och läggning av barn och vikning av tvätt, plockar jag fram lammstek och halva kryddskåpet och gör en indisk gryta. Blir så glad att få använda fina burken med hemmagjort chilipulver jag gjorde för ett tag sen av de sista chilifrukterna från trädgården. 

Steker och fräser och kryddar och kokar. Och väntar och kokar och väntar. Sen äntligen är det färdigt, och jag med. Så grytan ut på trappan, och jag upp i sängen. Kryper ner under täcket och känner en annorlunda doft. Jag luktar... kofta. 

 

Men maten till ikväll är iallafall färdig! 

Kan man gifta sig med sig själv?

Jag blir riktigt kär i mig själv för att jag fixade denna superhärliga alla-hjärtans-dags-bukett till familjen. 

Och för att jag fixade denna söndagsmiddag till oss. 

Basmatiris såklart och gurka-mynta-yoghurt-side-dish. Indiska köttbullar i mild kockos-kanel-curry toppat med korriander och rostad mandel. Het tomatcurry med ingefära, gröna bönor och babyspenat. 

Glömde picklesen -kom jag på nu! 

Rosa fisk. Middag för en femåring.

Eftersom fyraåringen fyllde fem på en måndag, var det svårt att ha ett regelrätt födelsedagskalas på rätta dagen. Men äta skulle vi ju göra ändå. Så vi bjöd in tre av våra närmsta vänner som är barnens favoriter på en enkel middag. Femåringen fick välja mat. Först ville hon att vi skulle bjuda på stekt falukorv med makaroner, men då sa jag till henne att det inte var bra bjudmat. Då föreslog hon taco, och det kunde väl gått an, men den ena av vännerna är fiskian, så jag tyckte inte att det var helt bra. Så jag kontrade med lax.

-Är det den rosa fisken? 

-Ja. 

-Ja, lax, jag älskar rosa lax!

 

 Samma morgon upptäckte jag att allt som låg i frysen i källaren var nästan helt tinat (det visade sig att det var min man som hade dragit ur kontakten till frysen "för jag behövde ett uttag", och glömt sätta i den igen. Tro mig, jag har skällt på honom för det...). Så det där paketet med ett kilo räkor som låg där fick vi ta till förrätt. Räkor är ju rosa så det gick an. Gjorde en klassisk skagen (skala och grovhacka räkor blanda med grovhackad dill, fint hackad rödlök, tre matskedar god majonäs, en matsked matlagningsyoghurt eller créme fraiche eller gräddfil och svartpeppar) och la på en rosterondell.  

Dom som inte äter Skagen fick skinka på, skinka är ju rosa. Och dom som inte ens ville ha skinka slapp. Man kunde också få fyra chips om man ville. 

Laxfilén parmesanbakades hel, serverades med pappardelle (sån där extra bred bandspagetti) och en krämig mussel- och paprikasås. Som garnityr rostad kål, musslor i sitt skal, strimlad rostad paprika, basilikablad och oxalisblad.

 

 Dottern fick välja flaskan på systemet så det blev rosa bubbel med illrosa etikett. Barnen drack hallonsoda.

 

Till efterrätt en princesstårta som på grund av diverse omständigheter hade åkt tåg tur och retur till Helsingborg och därför blivit lite illa tilltygad. Men inte värre än att vi kunde kamoflera det värsta med lite bär.

 

 

 

Recepten? Kommer här: 

Krämig mussel- och paprikasås

Såsen är det omständigaste, men går att förbereda. 

Börja med att rosta paprikor. Lägg röda delade och urkärnade paprikor (jag hade två stora paprikor, till fem vuxna och tre barn, men hade rätt mycket mat över...) med skinnsidan upp på en plåt med bakplåtspapper och lite olivolja. Sätt i mitten av ugnen på 250grader tills de är mjuka och skalen börjar bli lite svarta, ca 20 minuter.  Tag ut dem, låt dem svalna och pilla bort det mesta av skalen. 

Sedan är det dagsatt förbereda blåmusslorna. Skölj, rensa och kontrollera musslorna. 

Fräs en grovt hackad gul lök, två-tre skivade vitlöksklyftor, en stor skalad och skivad morot i lite smör och olivolja utan att det tar färg i några minuter. Maxa värmen och släng i musslorna tillsammans med några vitpepparkorn, ett lagerblad och en deciliter vitt vin eller vit martini (en nödlösning som fungerar utmärkt när man inte har nåt vitt hemma). Rör runt och häll över en-två deciliter vatten. Lägg på lock och koka på hög värme cirka fyra minuter tills musslorna öppnat sig och är kokta, rör om någon gång undertiden. Sila av spadet och spara det. Låt musslorna svalna lite utan lock och plocka ut dem ur skalen. Spara några i sina skal att garnera med. 

Fräs ytterligare en liten grovhackad gul lök i lite smör utan att det tar tid. Strimla dom rostade paprikorna, spara eventuellt några remsor att garnera med, lägg resten i kastrullen med löken. Häll på musselspadet (hos mig var det ca 3 1/2dl) och koka ihop ca en kvart. Mixa sen ordentligt slätt. Häll på några (3?) deciliter grädde och saften av 1/2 citron och mixa ihop. Koka upp och smaka av. Vill man ha mer sälta så smula ner fiskbuljong, en halv åt gången, koka upp och rör ordentligt innan du smakar av igen. Tillsätt mer citron om det behövs. Hit går det bra att förbereda. Vid servering är det bara att värma på, och blanda ner de skalade musslorna sista minuten så att de blir varma.

Parmesanbakad laxfilé

Lägg laxabiten i en långpanna med bakplåtspapper med skinnsidan ner (jag använde samma plåt och papper som till paprikorna, det gör inget att det är lite paprikabränt på den). Salt, svartpeppar, vitpeppar. Täck med grovriven parmesan. 180 grader ugn till 62 grader innertemperatur. Höj temperaturen på ugnen om laxen är blek fortfarande när den närmar sig 50 grader. Den ska bli gyllene men inte brun. Tog knappt en halvtimme för mig med en hel tjock laxsida. Men det gör inget om laxen inte är smällvarm tycker jag, så det gör inget om den blir färdig lite tidigare. Bara den inte blir överbakad och torr.

 

Rostad kål

Grönkål (största durkslaget fullt, det sjunker ihop så förfärligt) från trädgårdslandet sköljdes, ansades och kokades i fem minuter. Sköljdes i kallt vatten och torkades av. Går säkert lika bra med grönkål från butik, eller svartkål. Stek på medelvärme, tillsammans med pyttesmå buketter från ett halvt blomkålshuvud, i smör och olivolja tills blomkålen är lite brun i kanterna och grönkålen är nästan krispig. 

 

Vid servering, koka pastan, sila och blanda med en del av såsen så att pastan blir täckt. Lägg upp pastan, häll på lite mer sås på och runt pastan och se till så att alla får några musslor... Lägg en laxbit på toppen. Sprid ut kålen, paprikastrimlorna och musslor med skal runtomkring och toppa med basilikabladen och oxalisbladen/blommorna. Oxalis är släkting med harsyra, vackra mörkröda blad och gula blommor. Allt är ätbart. Såg det för första gången på vanlig affär när jag handlade till detta och är mycket förtjust.

 

Smaklig spis.

Hur många är med mig ikväll?

Fredagsmys. Taco och gin tonic.

 

Jaa9 & Onklp – Fredag

Ett öde Bollywood

Med inspiration från grannarna som i måndags bjöd på mycket god indisk mat, och från Abdos där jag utförde dagens matinköp, blev det indiskt till kvällsmat.

Minsta mästerkocken hjälpte till att laga maten efter bästa förmåga.

 

Jag gjorde mig till. Tände ljus, la upp fint (eh, vissa saker iallfall) och satte på spellista med Indisk musik. Som världsveckan ni vet  http://cyklahem.blogspot.se/2014/01/varldsvecka.html .

Det blev gurksallad med yoghurt och mynta. Det serverades en kryddig men mild gryta med lammkött, en stark vegetarisk curry med potatis, blomkål och linser, och basmati kokt på indiska med gurkmeja mfl kryddor.

Sen var det lite synd att jag hade missat den lilla detaljen att det visst bara var jag och den där minsta mästerkocken som skulle äta idag. Fyraåringen hade ätit hos en kompis visade sig när jag hämtade henne, och min man var på fotbollsträning med nioåringen. Som tur var tyckte tvååringen om maten iallafall, och själv måste jag också säga att det blev riktigt lyckat!

Mycket matlåda imorgon.

Bollywood 2014

Bakfyllemacka

Ja, känner mig lite bakfull idag. Tror att det är fyra dagars drickande i rad i Paris som ger sig till känna, jag är inte van vid det. 

Värm ugnen till 200 grader, typ. 

Bred smör på en vit macka på båda sidorna. Lägg på en plåt med bakplåtspapper. Lägg på tjockt med hyvlad ost så det täcker och sen en skiva skinka. Tag en skiva vitt bröd till och gör ett hål i mitten. Till exempel med en pepparkaksform som ser ut som ett Hello Kitty-huvud. Knäck ett ägg mitt på skinkmackan och lägg snabbt på hålmackan så att gulan sticker upp i hålet. Dra på lite salt och peppar på ägghålet och täck sen det hela med ostskivor och sätt in i ugnen tills det ser färdigt ut. 

Varning; om man använder fryst bröd hinner vitan inte riktigt stelna innan osten fått tillräckligt med färg, så tina brödet först. 

Har jag skrivit om det här förut? 

Skinkdetox.

På julafton orkade jag som vanligt bara en halv liten bit. Juldagen är för mig den stora skinkdagen, då åt jag skinka morgon middag och kväll. Och på annandagen åt jag skinkmacka både till frukost och lunch. Så när vi åkte norrut på annandagen var jag rätt less på skinka, och julmat.

Där serverades som tur var kalkon och ingen skinka fanns i sikte heller på frukostbordet dagen efter.
Så när jag kom hem till Malmö tredjedag jul vid lunch var jag riktigt sugen igen.

Två måltiders skinkdetox är allt man behöver, sen går det bra att äta upp resten!

Lucka 24.

Den milda och fruktansvärt gråa och regniga hösten medförde att grönsakslandet varit skördbart väldigt länge. Mangold, purjolök (spinkiga små stackare) och såklart grönkålen kunde skördas på julafton. Mangolden att sätta i vaser och att dekorera faten med (man KUNDE gjort något vettigt av den men det orkade jag bara inte). Purjolöken användes till den inlagda sillen. Och grönkålen omvandlades till långkål såklart, det bästa på hela julbordet. Grönkålen tål en del frost, så varje år sen vi flyttade hit har jag odlat grönkål och skördat på julafton. Det är lyx det!

Älskar inläggningar!

Lucka 23

Man gör sina prioriteringar här i livet. Idag var dagen då vi skulle laga julmaten. Men det var ju så mycket annat vi inte hunnit med. Pepparkakshus till exempel! Så det blir köpt gravlax och köpta sillar (nästan), men vi har ett ståtligt pepparkakshus. Inte utan förbättringspotential, men ändå klart godkänt. Eller?

Lucka 14

Dags att skörda dom sista chilifrukterna tänker jag.

Lucka 12

Jag tänker att det var lite för länge sen nån i den här familjen åt frukost hemma? Det får bli knäckebröd.

 

Nej, det är inte en sockerkaka med chocholate chips, det är ett väldigt väldigt mögligt före detta vitt bröd.

 

 

Lucka 2

Äntligen!

Äntligen är det fritt fram att baka allt vad man orkar. I juletider är det ingen som tackar nej till sött och gött, oavsett vilken diet de går på eller hur mycket de försöker gå ner i vikt. Äntligen får vi fylla frys och skafferi och mage med saffransbullar, hästskor, brysselkex, pepparkakor, kolasnittar, mandelmusslor... Och det inte behöver man göra det särskilt bra heller. Kreti och pleti kladdar ner händerna. Det ska SYNAS att det är himmalagat. 

As lyxigt as it gets.

Sista onsdagen i November (månaden som Gud glömde. Och i år också solen).

Kycklingcurry med ris. Och julmust att dricka.