Sommarregn

Man kan tro att jag har stått på händerna och kissat på mig. Men det var bara så att igår kom årets första sommarregn.

Ni vet, det är ljummen, så börjar det regna, och så är det fortfarande ljummet. Så långt ifrån novemberregn man kan komma alltså.

 

Jag fortsatte lugnt med mitt framåtböjda planterande och ogräsrensande och trots att jag bara hade T-shirt tog det mer än 20 minuter innan jag började frysa. Det är ett sommarregn det!

Trädgårdsdags. Ett hett tips för en finare trädgård.

Tipset är så sjukt bra, och helt gratis:
Vänta in en vårdag med hyffsat väder. Bjud hem några vänner som bor i lägenhet och därför tycker att en heldag trädgårdsarbete är lite som en retreat. Sätt dom i arbete. Funkar varje år!

För även om vi kunde gjort allt det där själva så går det himla mycket fortare om man är några fler, och det blir enormt mycket roligare. Dessutom kunde jag, som i år har nåt jävla ryggont sen vi flyttade det blåa åbäkesskåpet och flyttade åt mamma och... så jag ville helst inte gör någonting själv, framför allt inte lyfta och gräva och sånt, ägna mig åt det jag gör bäst; markservice. Som i hushållerska. Jag bakar en sockerkaka, kokar kaffe, dukar fram fika i solen. Pekar lite vad jag vill hur och var i trädgården. Lämnar barn hos nån kompis. Kommer på att systemet stänger om tio minuter och kör som en blixt genom stan (obs, utan att bryta lagar, kör för fort gör jag bara utanför stan, då rätt rejält) och hinner precis. Blandar nåt skönt läskande vinbål att bjuda på. Marinerar lite kyckling och fixar grillmiddag till kvällmaten som all hungriga bjuds på.

Himla praktiskt! Ni undrar säkert om dom där träden är nere i hålen nu? Men nej. När jag drog till systemet tio i tre satt tre herrar i solstolarna och diskuterade hur dom skulle lösa det på bästa sätt. Ord som vinsch och sånt vimlade omkring. Men när jag kom tillbaks stod träden där dom stod när jag for. Som jag misstänkt kommer vi att behöva hyra in en större styrka...

Men vi fick så mycket annat gjort!

Ett vackert japan-inspirerat inspringningsskydd runt trädgårdslandet. Hela landet sått och vänt. Lite buskar beskurna.

Det bästa med den där skrymmande bambun som skjuter rotskott i hela gräsmattan är att den förser oss med material till diverse flätverk och uppbindningar.

Och bäst av allt, äntligen är murstenarna som jag och mannen bärgade från en granne i höstas, och som legat på framsidan av huset sen dess, på plats. I form av mur runt uteplatsen vi byggde för två år sen. Ramar in så fint! Nu fattas bara lite jord att bakfylla med så att jag kan plantera horder av timjan, lavendel, rosmarin och sånt skit som ska välla fram och lukta gott.

Ölandssten. Små bitar av paradiset hemma i trädgården.

 

Tack ni fina!

 

https://open.spotify.com/track/7m2VsHmjyXZegtndWPgxOw 

https://open.spotify.com/track/3IGzVeSfIWn3yUnuYT3Qyd

Den som gräver en grop.

Vi har några träd, närmre bestämt tre, stående i pallkragar på framsidan av huset sen några år. Vi tänker hela tiden att vi måste få ner dem i jorden snart. Och i helgen fick min man ett ryck. Han började gräva.

Jag: -Ja, du kan ju börja lyfta på plattorna och ta något spadtag för att känna efter om det är svårgrävt eller om det går lätt. Vi måste ju fundera ut hur vi ska få ner träden i hålet ockå.

Han: Gräver stort jävla hål (ganska exakt 1,20  x0,50 x 0,8m för att vara exakt) precis innanför grinden.

Jag: -Men. Hur ska du få ner trädet i hålet då?

Han: -Åh, det vet jag inte, men nu vet jag att det gick lätt att gräva iallfall.

 Så nu vet ni varför vi har ett hål innanför grinden sen snart tre veckor tillbaks och troligen för några år framöver...



Den som gräver en grop åt andra riskerar att fånga ett barn däri. Hoppas bara det är våra egna och inte grannarnas som trillar i först.

 

Bäst just nu.

I trädgården. Kungsängslilja. Det är sjukt vad naturen kan producera egentligen.

Välkommen till pysselskogen.

Här finns inga hemligheter. Eller nja, det var en dålig upptakt. För pysselskogen är verkligen inte ett av mina favoritprogram. Nä, vi kan väl mer kalla det fil-o-fix?

 

I och med att klenodskåpet flyttade in har en smärre rokad ägt rum. Det som stog där står här och det stom stog här står nu i blåa skåpet.

 

Så pass att jag lyckades frigöra ett helt litet skåp i köket till enbart pyssel. Pennor och papper, lim och glitter. Hemmagjord play-doh-lera (över förväntan!) och pärlor och resårsnören i oändliga variationer. Kom och pyssla!

 

Det var värt en bruten rygg.

En släktklenod har hittat hem till oss. Tur man är stark som Pippi L. 

Övre halvan är fylld med sprit. Så har det alltid varit och ska det alltid vara. Jag tycker allt det pryder sin plats. Eller?

Och nej, jag vill inte ha ärliga kommentarer om huruvida det passar eller inte, är för stort och skrymmande osv. Jag orkar nämligen inte flytta det inom ett decennium. 

Mellopremiär!

Är det mellopremiär så är det! 

Drinkar till alla! 

Stylade partymellobrudar, glittrigt nagellack på alla! 

Men alla ville inte ta på finkläderna.

Det var dans så det stog härliga till. 

Och rätt låtar gick vidare!

Älskar stora barn!

Igår morse väcktes jag kvart i fem av att tvååringen stog vid min säng och sa "ixa älling". Men se det tyckte jag inte var okej. För mig är klockan sex en magisk gräns. Det är på inget sätt kul att gå upp klockan sex, men det är okej. Det är morgon. Kvart i fem är inte morgon, det är typ natt. Och nu när hon fyllt två tycker jag att jag inte längre ska behöva gå med på vad som helst, så jag bara VÄGRADE fixa välling, vilket naturligtvis möttes av högljudda protester. Då ställde jag henne i trapphallen och väste "-Ska du skrika och vara vaken så får du gå ner där nere".
 

Det hade jag inte mycket för, för i 40 minuter (!!!!) stog den envisa ungen  kvar där. Tyst visseligen men jag kunde naturligtvis inte somna om utan låg och oroade mig för att hon skulle somna stående och ramla ner för trappan.
 

Så vid halv sex bar jag ner henne till soffan i vardagsrummet och satte på Frost, men vägrade fortfarande göra välling, och gick upp till min säng igen. Varpå hon började gasta igen, och fortsatte med det där nere i soffan i en kvart tills hennes storasyster kom gående in i mitt rum och sa "-Mamma, jag är vaken nu, jag kan ta hand om henne". Sen stängde hon dörren till mitt rum och tassade ner till systern som genast blev tyst.
 

Då lyckades jag somna om och vaknade lite över sju av att femåringen väckte mig och sa att frukosten var färdig. "-Men äppeljuicen är slut så jag har hällt upp vatten istället för vi tycker ju inte om äppeljuice jag och lillasyster. Och jag hittade inte smörgåstallrikarna. Och jag hällde inte upp ditt tevatten det är kvar i kokaren och tände inte ljusen för det får jag väl inte själv. Men jag har lagt fram tändaren. Kanske blev lillasysters o'boy lite för varm. Dom var lika länge i micron så jag vet inte varför det blev så, men jag kan hjälpa henne att blåsa på hennes." Den älsklingen alltså!

Notera, tallrik under tekoppen, för det ska det vara när man dukar fint, och tepåsen där på kanten.

Små glimtar ljus i det grå.

Idag är en sån dag när vi väntat hela dagen på att solen ska gå upp. Men det gjorde den inte. Det har varit lika tre grader kallt och genomfrätt (jag skulle skriva genomgrått, men iPhones fantastiska stavningshjälp valde genomfrätt. Och det är på något sätt lika passande...) hela dagen. Enda variationen är att ibland var det ösregn, ibland uppehåll, och ibland snöblandat regn. 

Vi var på utflykt på förmiddagen, tjejerna och jag. På en loppis, men hittade inget -inget! På torget för att handla en bukett blommor att lysa upp dagen med, och ägg. Ingen av blomsterhandlarna var där så blommor får vi leva utan. Men Äggatanten var där, på ovanligt gott humör muttrade hon konspiratoriskt om att hålla i pengarna för det var så många "såna där med pappmugg" på torget idag. Men "av maj får dom inga pengar, sånt får politikerna sköta". Jag höll tyst och skötte mina affärer. Vågar inte stöta mig med min bästa äggsupply. 

Bästa fruktkillen var där iallafall, på strålande humör som alltid. "Smaka på mango. Fantastisk smak idag, från Peru. Och se här! Papaya från Honduras, bästa sorten" och han hade rätt både mangon smakade fantastiskt, och den spanska ekologiska avokadon var härligt smörig. 

Se på dom! Supersized båda två. Längtar tills jag ska äta den där kvarvarande avocadohalvan ikväll. 

När det skymmer utan att ha varit dag ställer vi till med framför-brasan-fika. Flyttar dit fåtöljerna och lilla bordet, dukar fram gotter och grillar marshmallows. Mys! 

Och så fortsätter piratlekarna. De har pågått senare dagarna. Igår mössor blev jag hotad med ett svärd när jag klev ur duschen "-Se upp matrosskalle", röt femåringen. De rider omkring i "pirathattar" och skriker iiiiiha! 

Femåringen självklart kapten. "Du ska säga kapten när du vill säga något till mig", instruerar hon sin måttligt talkunniga lillasyster. Nu är sofforna piratskepp. Hästarna har de bundit fast framför brasan. De har släckt lamporna och ska köra ut i natten, smyga på några rövare tydligen. "-Lätta ankan nu besättning" skriker kaptenen till tvååringen, viftar med svärdet och smurrar på kudden som föreställer ratt. "Lätta ankan då, sa jag!"

Själv sitter jag kvar i fåtöljen framför brasan och försöker hålla mig för skratt. 

Eller förresten, nu råkade kaptenen putta ner besättningen i golvet så det blev ett jävla liv. Jag tror jag måste bryta in. Hej. 

Luft!

Såhär tidigt har vi nog aldrig slängt ut granen. Och då var vi ändå bortresta några dagar så vi hann egentligen inte se den så mycket. Men ändå hade vi tröttnat så det var så skönt när vi väl tagit bort den. Måste varit ovanligt stor för vilken rymd den lämnade efter sig, så mycket luft!

 

Det ska vi nog snart täppa till med prylar igen.

Det jag saknar mest efter avjulningen är stjärnorna. Nu är det ju helt svart på natten och när man kommer hem!

 

Lucka 24.

Den milda och fruktansvärt gråa och regniga hösten medförde att grönsakslandet varit skördbart väldigt länge. Mangold, purjolök (spinkiga små stackare) och såklart grönkålen kunde skördas på julafton. Mangolden att sätta i vaser och att dekorera faten med (man KUNDE gjort något vettigt av den men det orkade jag bara inte). Purjolöken användes till den inlagda sillen. Och grönkålen omvandlades till långkål såklart, det bästa på hela julbordet. Grönkålen tål en del frost, så varje år sen vi flyttade hit har jag odlat grönkål och skördat på julafton. Det är lyx det!

Älskar inläggningar!

Lucka 23

Man gör sina prioriteringar här i livet. Idag var dagen då vi skulle laga julmaten. Men det var ju så mycket annat vi inte hunnit med. Pepparkakshus till exempel! Så det blir köpt gravlax och köpta sillar (nästan), men vi har ett ståtligt pepparkakshus. Inte utan förbättringspotential, men ändå klart godkänt. Eller?

Lucka 22

Har man skaffat en gran så ska den kläs. Och det är en fröjd!

Båda flickorna var med och hängde kula efter kula, pynt efter pynt. Vi har ingen stilren gran. All in, säger vi istället. 

Syntes rätt tydligt vilket som var bekväm arbetshöjd för tvååringen. Där hängde alla minikulor. 

Lucka 16

Månadens loppisfynd: en julduk! 

Lucka 14

Dags att skörda dom sista chilifrukterna tänker jag.

Lucka 1

Äntligen!

Igår fick vi äntligen tända stjärnorna. Och adventsljusstskarna. Och första adventsljuset. I morse fick vi äntligen titta på julkalendern och öppna första luckan.

Äntligen!

Äntligen!

En bra anledning.

Här är anledningen till att vi skaffade ny soffa i fredags. Igen. För tredje gången i år. 

Den gamla var nämligen så låg att det inte gick att damsuga under den. Såhär såg det ut under den när vi flyttade den. Alltså efter att jag hade plockat bort allt som inte skulle slängas/dammsugas upp. Till exempel strumpor, legobitar och duplobitar, hårsnoddar, pixiböcker några femmor och lite sånt. 

Det blev två nya Ikeasoffor av Howardmodell istället. Nu kan hela familjen sitta i soffan samtidigt!

Heureka.

I flera veckor har jag tyckt att det luktar lite, hur ska jag säga, eh... Svett? Svagt och obestämbart men ändå kunde jag inte komma på vad det annars var som luktade, om inte svett. I vårt sovrum.

Så himla ofräscht att vi (iallafall nån av oss) luktar så mycket svett att det luktar i sovrummet fast ingen varit där på flera timmar! Inte alltid, inte exakt varje dag, men då och då. Lite för ofta. 

Har gått igenom kläderna i garderoben och tvättat allt som eventuellt kanske var lite använt. Har bytt lakan oftare och oftare och tömt tvättkorgen oftare och oftare och tvättat och vädrat sängkläder. Och tvättat mig, och mannen oftare och oftare och bytt deodoranter och vädrat och vädrat. Och ändå, kunde inte komma på vad det var, men det slutade inte lukta.

Och nu ikväll kom jag på vad det är. Det är inte svett. Det är gammal plastlampa! Alltså när den har stått på en liten stund och blivit uppvärmd, så luktar det lite, inte riktigt men ändå, lite svett. 

Nu vet jag i och för sig inte om det verkligen är bättre med plastångor, men jag är ändå, lättnaden över att det inte är jag som luktar svett! 

Ensam hemma I

Jag är ensam hemma i 24 timmar. Den första känslan är lika delar förvirring och berusning.

Inleder med en timmes välbehövlig sanering i svinstian. Får finbesök till kvällen så jag unnar mig att vända på dynorna i soffan. Den första känslan är lika delar chock och vämjelse. Tänker att vi kunde unnat att vända på dom där kuddarna för ett bra tag sen. Kanske rent av tvättat dom. 

Tänk vad några barfota soffarfötter kan göra med nyköpt vit soffa!

http://open.spotify.com/track/7DOe13Ft9g8JahMLY9uEqG