Studieresa Berlin: Selfiedags!

Det har varit lite snålt med inlägg åp sista tiden. Dåligt med ork, lust och tid att blogga. Kompenserar genom att överösa er med selfies från Berlinresan. Lucky you!

Cph: En weekend i byen.

Ja, alltså vi tog en weekend i byen.

Även den här gången tack vare boende-byte  genom airbnbs värdforum. En familj i Köpenhamn var öppna för förslag, och de kunde den här helgen. Och jag tyckte att den här helgen var ganska perfekt, att ha något att se fram emot inte allt för långt in på höstterminens start.

Städade, fejade, pyntade och lakanbytte än en gång. Plockade fram två barnstolar och två spjälsängar till Anna, Patrick, Solveig, Jon och Nora.

På fredagseftermiddagen for vi över sundet i strålande solsken. Härligt att åka på semester igen! Kom fram och fann att vår värdfamilj hade lämnat oss en flaska mousserande och en påse godis. Så vi slappade i lägenheten en stund, jag och mannen tog varsitt glas och barnen utforskade nya leksaker.

Sen gick vi en promenad i kvarteren. Hittade en stor härlig lekplats, diverse tapasgrejer till föräldrarna på Irma (ni vet ju vad jag tycker om att gå på matinköp i främmande stad -älskar't!) och supersmaskiga pizzor till barnen på en kvarterspizzeria. Och en lekplats till på gården när vi väntade på att pizzorna skulle bli klara.

Lördagen inleddes med loppmarknad bredvid Frederiksbergs rådhus. Bra! ( http://www.frederiksberg.dk/loppetorv.aspx )

Barnen tröttnade rätt så fort så jag och flickorna tog en fruktpaus och tittade på ankorna och fontänen bredvid medan mannen shoppade fler lampor till samlingen.

Sen var det perfekt lagom att köra vidare till invigningen av cirkelbron. Idiotiskt nog hade de på hemsidan för broinvigningen inte skrivit att
1) dom inte skulle öppna bron för passage förrän 1 timme efter det klockslag då invigningsfirandet började
2) allt firande skulle ske på nordvästra sidan av bron.
Så där stod vi snopna på fel sida av bron en stund, med insikten att gå runt skulle vara helt för långt för barnen som redan började bli lunchsugna...
Alltså körde vi bilen runt och hann smaka färskpressad juice, pannkakor och få en jättefin barnkokbok, få ballonger, rita önskestenar och kasta i önskebrunnen och köpa varsin glass. Jag och min man tänkte köpa varsin kopp kaffe också, men då upptäckte min man att han tappat 250 dkronor ur fickan så vi tappade lusten till hela den här brogrejjen. Vi hann se bron öppen men det var en megalång kö för att komma upp på den så vi tänkte att vi promenerar på den bron en annan gång...

Bilen var parkerad i närheten, i Christianshavn, så det blev lunch på uteserveringen på mysiga Café oven vande vid kanalen. http://www.cafeovenvande.dk/

Sen var vi svettiga. Och jag badsugen. Min man är ingen strandälskare (för att ta i i underkant), men jag kände att det var strandläge. Så under förevändning att vi kunde ju gå ett varv på Arken (http://www.arken.dk/) lurade jag med honom till stranden i Ishöj. Parkeringen var en byggarbetsplats och helt fullsmockad med bilar så det var mycket sammanbitet han följde med ner på själva stranden. Jag: -Du kan ju smita ifrån en stund sen om du vill, när du hjälpt mig bära ner grejjerna, och gå på museet.

Han muttrade bara lite till svar. Men, som jag misstänkte. När vi väl var där, och det visade sig att bara hundra meter bort var det gott om plats på stranden, vattnet var gott och väl över 20 grader och det var sådär perfekt långgrunt en liten bit och sen vuxendjupt rätt snart. Och att vi hade både vatten och kanelbullar och solsmörj med oss så erkände till och med han att det var rätt härligt där. Museibesöket skjuter vi på tills en dag då det inte är badväder.

Sen åkte vi hem duschade av oss sand, barnen fick kolla på en film och vi hann slänga oss på sängen en stund. Välbehövligt för alla inblandade.

På kvällen hade vi tänkt ta oss ut på stan för att käka. Men barnen var redan halvmätta efter att ha fått smaska i sig lite för mycket pizzarester, chips och flingor sedan hemkomsten från stranden och vi vuxna var lite för trötta för att orka hela den här middag-på-stan-med-trötta barn-grejjen. Dessutom kunde vi inte riktigt bestämma oss för vart vi skulle gå så vi frågade barnen vad dom ville äta till kvällsmat och då svarade tvååringen -Jag älskar korv!
Det avgjorde saken. Vi skickade ut mannen med barnen att leka på lekplatsen på gården, och mamman på cyckeltur genom staden för att proviantera. Jag gick först in på Fötex för att handla röda pölser, korvbröd och lördagsgodis. Sen hela vägen till Köbenhavn C och halvvägs tillbaks innan jag bestämde mig för att vi skulle äta Vietnamesiskt mannen och jag.
Tjugo minuters väntetid på LêLê ( http://lele.dk/) betydde ett glas rosé på uteservering för den här mamman. Inte fy skam.

Sen så upp på cykeln igen och tillbaks till lägenheten i flygande fläng (det kan gå undan när jag cyklar vett ni!) med kassar i korg och barnsäte och med ett litet stop på Ice Queen för efterrättanskaffning. Väl hemma hade mannen dukat och förberett satt på musik och hittat och tänt levande ljus. Mysmiddag för alla.
Och efter barnens nattning delade jag och mannen på ännu en flaska bubbel och satt på balkongen i ljummen sommarnatt och pratade om livet och allt. 

På söndagen var det äntligen dags för det som vi lovat flickorna hela sommaren, att få titta på riktiga lejon. Det vill säga gå på Zoologisk have. Kom tjugo minuter efter öppning och det var skönt att vara där så tidigt. Ännu inte fullt så varmt och ännu inte fullt så mycket folk. Barnen var inte så värst tålmodiga. -Så, nu tar vi nästa! Var den mest använda frasen dom yttrade där. Hann med det mesta innan vi tog lunchpaus i skuggan vid kaninlandet, sen betade vi av dom sista djuren innan vi kroknade helt.

 Gick långsamt över gatan till Söndermarken. Slappade en stund i skuggan och lät barnen svalka fötterna i fontänen, och sen gick vi under jorden.

Cisternene. Wow! 

Men barnen var så trötta att tvååringen somnade i pappans famn där nere i underjorden. Så pappan traskade iväg och hämtade bilen medan jag väntade med en sovande tvååring i vagnen och en femåring som satt på trottoaren och matades med de sista vindruvorna från väskan och spelade på telefonen. 

Efter det fanns det bara en sak kvar att göra. Fika. Hade spanat in ett ställe på min cykeltur kvällen innan och blev inte besviken. Bon Bon glass och Bon Bon café. Glasseri med utsökt hemmagjord ekologisk glass i hemmagjorda strutar, Tvååringen sov vidare vagnen, femåringen åt utsökt hemmagjord glass (ett ställe som har "barnglass" dvs två små kulor till lägre pris än två vuxenkulir är ett bra ställe, dom har förstått allt) i hemmagjord strut. Och jag och mannen drack kaffe, delade på en god och blev sen tvugna att dela på en glass vi också. 

http://bonboncafe.dk

Gick förbi Kiwi supermarknad och handlade med oss "en liter mjölk" dvs tre kassar fulla med roligheter inklusive påläggschoklad i present till tioåringen. 

Körde hemåt men blev tvungna att stanna när vi fick syn på det här: 

Köpenhamn alltså. Love it.

Måndagsmys.

Stog i fiskdisken på ICA Maxi och kunde inte motstå. Visste ju att det fanns en öppnad rosébox i kylen.

Middag  på en måndag:

Ostron, röda pölser och ICAs potatissallad. Frågor på det?

Kvällsdopp. Solo.

Igår var det dags igen. För ett kvällsdopp. Jag kände det i hela kroppen när jag kom hem från jobbet. Men det gjorde inte mannen, och inte barnen. Dom protesterade och skrek nej. Så då lämnade jag dom åt sitt öde. 

Gjorde knappast ont att ha en stund själv på bryggan och i vattnet. 

Ensam hemma 2015: Dramatiskt avslut.

Vi är de enda som stannar i baren kvällen ut och i takt med att gästerna tunnas ut gnabbas med honom lite av och till. Får honom att blanda till nya specialaren Chilicosmo. Jag säger att jag är sugen på Cosmo, men det är lite väl 2000 så varför kan han inte göra en twist på den? Han blir uppspelt och börjar hela uppfinnandet med:
"-Jag vet den perfekta garnityren!"
Varpå jag replikerar:
"-Utseendet är ändå lite viktigare än smaken va?" 
Och han svarar utan att tveka:
"Ja!"
Då drar jag mig inte för att delta i själva komponerandet av smaker och resultatet blir riktigt bra. 
 

Fem minuter innan stängningsdags och bartendern frågar om vi vill ha nåt mer ikväll. Vi som är ensamma kvar sedan en stund har just bestämt att vi ska fortsätta hem til mig och dricka ett glas rosé eller två till. Svara utan att blinka 

"-Ja"

Med tillägget:

"-Om du blanda till något som vi kan svepa i oss på fem minuter då. Det är helt okej om det är lite sötsliskigt. Och så vore det kul om man fick se något som brinner, det var länge sen man fick se det på en bar. Har kanske inte sett det sen Avoriaz 1995. (det var en klar överdrift men det vet ju inte han). " 

Denna utmaning tog han sig an med glädje, men glädjen hans dämpade något när han insåg att dom inte har någon Sambucca, en självklarhet att utgå ifrån annars. Kan även meddela att Galliano hade dom heller inte så om man leka nostalgiker får man gå någon annan stans.

Men efter mycket möda lyckas han tillslut få våra två små sliskiga shots att brinna nån sekund eller så, och vi går nöjda hem för att dricka rosé till klockan 4 på morgonen. Tackar särskilt för att min man valde att inte komma hem med barnen förrän vid 17-snåret. Tack du älskade för att jag fick dom här två dagarna, jag behövde dom!

Ensam hemma 2015: Duttade drinkar på hög höjd.

Efter allt det där piffandet tog jag taxi till nån italiensk restaurang i Slottsstaden. Den var okej, men inte toppen. Bättre däremot var efterrätten som intogs i form av en cokctail i baren på Malmö Live. Det var min första gång där men troligen inte sista.

Efter att baristas gått från något spännande och exklsivt till något man förväntar sig på ett vettigt café, har bartender blivit det nya hypade yrket som ni nog märkt. Trevligt för all del, och många av de nymodiga drinkarna är väl så goda som de gammla klassikerna. Men ibland går det lite till överdrift. Den unga och ivriga bartendern på Malmö live den här kvällen fick snabbt ök-/smeknamnet Dutten av oss. Han försökte övertala alla gäster att välja något annat än det dom faktiskt först beställde, och vi som hängde oss kvar i baren längre än vi först tänkt småskrattade åt det hela till sist. Särskilt som drinkarna blandades till med yviga gester och spretande fingar och alla drinkar fick lite duttar av ditten och datten på toppen, eller en torkad limeskiva, eller en liten skål pressad av krossad is fylld med något piffigt.

 

Men de drinkar vi drack var goda, utsikten är ju hänförande och själva lokalen mer intim och mindre flashig än vad jag trott. Inbjöd till mysiga samtal snarare än förfest för grabbgänget. Kanske var stämningen sådan för att vi var där en söndagskväll men jag tror det är så jag gillar det bäst. I'll be back!

 

 

Ensam hemma 2015: Piff

Efter första dagen då det inte blev så mycket vila som jag tänkte mig (som rapporterat), tillbringade andra dagen i sängen iklädd morgonrock mest hela tiden (som rapporterat). På kvällen stämde jag träff med en vänninna jag inte träffat på alldeles för länge för en middag och en drink. Orkade också för första gången på länge göra mig riktigt fräsch. Låg länge i ett bad med badsalt och oljor och dylik gegga. Peelade och filade det ansades och fransades. Naglar målades och dagen till ära orkade jag till och med smörja in benen och ta fram de högklackade sandaletter och lägga mer än bara en lätt mascara-make-up.

Borde kanske göra det oftare ser jag.

Ett år till!

Det är visst så att varje år blir man ett år äldre. Många verkar ha något emot den naturlagen, tycker inte det är kul att fylla år längre, och "det är inget att fira". Själv känner jag att det finns ingen större mening med att kämpa emot, så då är det väl lika bra att fira så gott man kan eller?

Årets vackraste bukett är alltid den familjen plockar i trädgården och sätter på födelsedagsbrickan på morgonen.

 

Vad anbelangar resten av firandet kunde jag inte riktigt bestämma mig vad vi skulle ta oss till men i sista minuten, dagen innan skickade jag sms till dom allra närmsta vännerna. Och inom 3 timmar hade alla tackat ja. Det är vänner det.

 

Jag fick en ostronkniv i födelsedagspresent, så att det skulle serveras ostron och bubbel, det var oundvikligt.

 

Vi ringde till ICA Maxis fiskdisk och frågade om dom hade ostron hemma. Jodå, "det har vi gott om". Så åkte vi dit och skulle köpa upp oss på ett gäng. Då visade sig att dom hade "extrapris" på ostron. 5 kronor styck! Som hittat! Men man fick bara köpa 12 för det priset, sen kostade dom 10 kronor styck (även det klart under förväntat pris så det var ju i ordning i och för sig). Så jag köpte 12. Sen gick pappa dit och skulle köpa 12 till, men då hade dom bara 7 kvar. Nesligt att säga att man har gott om det och sen 20 minuter senare har man mindre än två dussin! Men skam den som ger sig. När dom nu var så överkomliga i pris ville jag ha så många att alla fick äta så många dom ville. Jag hade på känn att för de flesta av gästerna var det ett. Men ändå, fler än 19 behövde vi. Så vi ringde till ICA maxi på Ystadvägen. Hade dom ostron hemma? "Det har vi alltid hemma". Gott så. Vad kostar dom? Sju och femtio. Så vi köpte tio till.

 

Men utöver det kunde jag inte bestämma mig för vad jag skulle bjuda på så då blev det lite blandat plock som vanligt. Ostron, finbröd från Toftanaise med finsmör och lite goda ostar. Minipizzor med chilimarinerade scampi, och vegetariska dito. Gazpachon med vattenmelon som jag "upptäckte" förra året. Squashrulladerna med philadephia och chili, också de från förra året. En fransk korv i skivor. Kanske var det något mer? Men det har jag gömt i bubbeldimmorna då. Jo, efterrätt såklart. Pannkakstårta som barnen hade bestämt och hemmagjord glass med hemmagjord kolasås, som pappa svängde ihop.

Sammantaget en bra födelsedag, ett gott bord.

Vid det här laget vet ni vad det här betyder.

En tydlig doft av lösningsmedel mellan skärmarna på morgonen.

Det betyder att det är festkväll ikväll.

 

 

Rött är gött!

 

 

Nu ska jag försöka jobba några timmar. Får se hur det går. Jag är övermänskligt sugen på ostron och bubbel.

https://open.spotify.com/track/5qV5OdpV3utN3sOHSFcw0x

Hej vuxenvärld!

Vi var på besök i vuxenvärlden igår.

Efter växtloppis på Alnarp (älskar!) med påföljande brunch för svärföräldrarna och ett jobbåtangade för mannen tidig eftemiddag, packades familjen in i bilen och vi körde norrut, som alltid lätt efter tidsschemat redan vi resans start.

Strax söder om Lund kom jag på att vi hade glömt verktygen vi skulle ha med för att hjälpa mamma sätta upp lite hyllor i nya lägenheten, så det blev till att ta en svängom. Väldigt försenade började vi sen om färden igen, ilfart norrut.

Nej, det var inte jag som körde.

Det är inte lätt att måla naglarna snyggt på E6:an i ilfart.

 

Enda fördelen med svängomen var att vi missade Springtime, som vi troligen hade fastnat i om vi kommit iväg utsatt tid. Så,vi lämnade barnen hos mamma och var på middagen hos några vänner och kollegor på exakt utsatt tid. På minuten. 

 

Även om dom hade sina barn med så var det otroligt befriande att inte ha med våra egna. Skönt att se att andras barn också kan ha sina stunder, när ens egna barn är med har man fullt upp med att försöka avvärja deras anfall så man tycker att alla andra barn verkar så väluppfostrade i jämförelse. Och väldigt skönt att veta att hur mycket det än skriks så är det inte min tur att resa mig från bordet. Inte ikväll, inte en enda gång.

 

Det var trevligt och gott och huset och inte minst trädgården var otroligt imponerande fina. Lite skamsna tänkte vi på röran de hade mött när vi, ändå lite stolta, visade upp vårat hus. Så vi enades i taxin efteråt att vi måste nog ta tag i att rensa upp lite i röran hemma hos oss, och försöka få lite styr på vår trädgård.

 

Nåväl, klockan hann bli nästan midsatt innan vi efter middagen for ner till stan och checkade in på hotellet. Sen gick vi ut på stan för en sängfösare.

 

Hamnade på den underbara stadens "nya" it-place, Kol & Cocktails.
http://kolhelsingborg.se/
Otroligt snyggt och trevligt. Perfekt blandat klientel, hipstersnubbar och kostymgubbar, lite för unga och lite för barryggade tjugoåringar, lite för uppklädda och lite för mycket för läppfyllda 50 åringar. 
Skönt inrett med växtväggar, hammock innan för fönstret, industri- möter Miami på 50-talet stämning, med en DJ som spelade, ackompanjerad av en snubbe med saxofon.

 

Härligt att sitta på lokal, se på och prata med varandra ostört i en annan kontext än smutstvätt och dammråttor. Vi sa som alltid när vi är ute själva att det här borde vi göra oftare. Det borde vi verkligen. Och vi lyckades ta oss hem till hotellet innan jag blev sådär drängfull som jag av någon anledning har en tendens att bli varje gång jag går ut i den underbara staden.

 

 

Hotellfrukost.

Äggröra  och bacon i all ära. Men det bästa med hotellfrukost -förutsatt att man har barnvakt, är att läsa tre morgontidnignar från pärm till pärm!

 

Mycket lätt gjort dessutom efter sydsvenskans och helsingborgs dagblad sammanslagning så att 3/4 av tidningen är samma. Och idag har alla tre tidningarna på bilden köpt in resereportage från samma snubbe så där sparade man in ytterligare sex sidor.

Vårruset

Har traskat runt i parken ikväll. Och jag var inte direkt ensam om det. 

Vårruset, så fruktansvärt B. Men ändå så himla trevligt! 

Som vanligt tänkte jag; i år ska jag träna upp mig ordentligt! Som vanligt har jag inte sprungit en meter på över ett halvår. Så jag sprang bara de två första kilometrarna, sen blev det tre kilometer rask promenad. 

Bjudpicnicen var som vanligt sådär. Bäst är alla föreningar som dansar och spelar längs vägen. Den kvinnliga barbershop-kören vid tallriken, lindy-hop-gänget bredvid Galteas hage, den lilla marschorkestern mfl. Tack till er!

Man lär sig något nytt varje natt!

Dansgolvet på Grand. På tok för många killar helskägg (ungefär 100% av de mamliga könet) i "tokigt" mönstrade skjortor. På tok för många tjejer med "fula kläder" som dansar "fult" och försöker låtsas som att dom inte bryr sig om sitt utseende, men som ändå ideligen rättar till de "illasittande" kläderna och det "ofixade" håret, och sneglar på varandra för att härma varandras knyckigt "spontana" men ack så inövade fuldanssteg. På tok för många tjejer som lackar ur totalt och gör sig beredda på seriös catfight varje gång nån annan tjej råkar dansa in i dom (och det händer rätt ofta på dansgolv som alla vet. Och denna typ av tjejer finns rätt ofta på dansgolv som alla vet). På tok för många killar som upptäckt sig vara mästare på att klappa händerna riktigt riktigt högt och som därför spontanklappar i takt och otakt till musiken ideligen (1 styck).

Lärde mig dock ett nytt ord igår. Jämstälding. En kille på grands dansgolv hälsar glatt med ryggdunk och halvkram på en annan kille på dansgolvet. Dom pratar några ord och när jag kommer lite närmre hör jag den ena fråga; -Är du här tillsammans med din jämställding?

-Ja, ler den andra, sträcker sig snett bakåt och fångar upp någons hand i folkvimlet och drar till sig en tjej som pussar honom förälskat på munnen. Hon ser ut precis som man skulle gissa att en jämställding ser ut. Dock, det finns något i deras sätt att bete sig som får mig att tro att dom inte är ett dugg mer jämställda än vilket annat par som helst.

Möjligtvis feminist. Men inte en jämstälding.

 

Ikväll är det allvar.

Jajamän, ikväll är det allvar. När det är delfinaler och andra chansen är det inte riktigt på riktigt, men ikväll... 

Ikväll finns inte utrymme kvar att rösta på Hasse bara för att han en gång skrev änglavingar, eller Samir och Viktor för den är svängig och på hon med rosa håret för att barnen vill det eller på samen bara för att det var så exotiskt. 

Ikväll röstar vi fram den bästa låten att skicka till Europa. Alltså Måns Semmleröv. 

Vi har förberett för schlagerpartaj här hemma, för barn och vuxna. Ostron, mousserande, drinkar, chips med dip, taco, Coca-cola och marängsviss är det tänkt att vi ska servera. Dagens mission är att skaffa en ostronkniv... 

http://www.svt.se/melodifestivalen/vem-ar-din-favorit-i-finalen-1

RESULTAT

Vem är din favorit i finalen?

Hittills: 3 344 röster

1. Samir & Viktor – ”Groupie”
   4%
2. JTR – ”Building It Up”
   1%
3. Dinah Nah – ”Make Me (La La La)”
   3%
4. Jon Henrik Fjällgren – ”Jag är fri (Manne leam frijje)”
   16%
5. Jessica Andersson – ”Can’t Hurt Me Now”
   1%
6. Måns Zelmerlöw – ”Heroes”
   42%
7. Linus Svenning – ”Forever Starts Today”
   2%
8. Isa – ”Don’t Stop”
   4%
9. Magnus Carlsson – ”Möt mig i Gamla stan”
   4%
10. Eric Saade – ”Sting”
    11%
11. Mariette – ”Don’t Stop Believing”
    8%
12. Hasse Andersson – ”Guld och gröna skogar”
    4%
    
    
    
    
    
    

Naturmedicin.

Ibland blir jag en riktig häxa. Särskilt när mannen är bortrest, eller jobbar, extra mycket, barnen är sjukare eller gnälligare än vanligt, pollensäsongen har satt in full attack och jag har osedvanligt mycket att göra på jobbet. Jag kallar det gärna mammapanik som ni kanske vet. När jag känner mig fången och fast i en vardag som verkar erbjuda inga, eller iallafall försvinnande få, glädjestunder men oändligt mycket stress, disk, snor, tvätt och sura miner. 

Då är räddningen att mannen oväntat slutar lite tidigare än vanligt och erbjuder sig att hämta på dagis, så att jag hinner BÅDE jobba över en timme så att jag kan ta helg med något lugnare samvete, och dela en flaska kallt vitt vin med bästa vännen och kollegan i SOLSKENET på en uteservering, innan jag drar hem till fredagsmyset med familjen. 

Ett slags naturmedicin mot mammapanik. 

Jobbdag de luxe.

Igår var det dags för en personalaktivitet med jobbet igen. Önskemål från bossen var att det skulle kännas lite lyxigt. Det skulle märkas att det går bra nu, och att vi får cred för det. Vi skulle välkomna en del nykomlingar i gänget och påminna varandra om att vi är ett jädra gött gäng.

Grubblade länge och väl på vad vi skulle göra. Nästan alltid när vi gjort någon personalaktivitet har det varit något lite sportigt, något hurtigt och så middag på det. Men i slutet av februari uppmuntrar vädret inte direkt till utomhusaktiviteter, och att halka runt och svettas i nån ishall till dålig 80-talsmusik känns inte särskilt lyxigt. Och budgeten var på intet sätt obegränsad även om den var lite högre än vanligt, så SPA-behandlingar och dylikt rymdes inte inom ramen. 

Till slut bestämde jag mig för att det får bli en kväll i tecken av lyx, flärd och dekadens. Vi samlades i jobbets foajé där man fick en liten liten flaska mousserande att dricka på vägen, och så gick vi tillsammans till Moderna museet för att kika på den relativt nyöppnade Dardel-utställningen. Dardel passar ju verkligen i temat! Tyckte mycket om utställningen och det var ett rätt trevligt sätt att umgås, även om jag kan tänka mig att de få besökare som inte tillhörde vårt sällskap säkert störde sig rätt rejält på oss. Vi flanerade omkring, man tittade på egen hand, man kommenterade någon tavla tillsammans med någon som råkade stå där just då. Man klungade ihop sig och tittade lite tillsammans och flöt ut åt varsitt håll igen. Säkert var det ganska många som inte var så imponerade av utställningen och Dardel som jag var. Vissa slog sig ganska snabbt ner på bänkarna som är spridda i lokalen. Ganska mycket pratade vi med varandra om allt utom konsten framför oss. Men jag inbillar mig att stämningen på muséet ändå gjorde att vi kanske pratade om annat och med andra och på ett annat sätt än vad vi gjort om vi varit i den där ishallen?

Älskar Moderna Muséets illgula toaletter!

 

När vi lämnade museet fick alla ett litet paket, en souvenir från kvällen och utställningen i form av en "Citatpenna" och ett litet Dardel-block. Det var min kära kollega och partner-in-fest-fixnings-crime som kom på att det nog skulle vara uppskattat och det var det verkligen.

 

Så flanerade vi vidare genom staden till Johan P där vi åt stora skaldjurstallrikar och drack supergott vitt vin. Som tur var var även maten för dom som inte hade beställt skaldjurstallriken väldigt god, även om det dröjde lite länge innan vi fick in den. 

En hummer är en havskräfta är ett ostron.

När skaldjuren började ta slut på faten tvingade jag folket att göra en placeringsrokad och delade in dem i lag om 4-5 personer, och så skulle varje lag ta fram fyra frågor av typen "Vem ska bort". Alltså vem av lagmedlemmarna har aldrig brutit ett ben. Vem i laget har ingenting grönt på sig. Vem i laget är inte stora- eller mellansyskon osv. Till en början verkade det råda stor förvirring men jag lämnade dem åt sitt öde och gick i förväg tillbaks till kontoret.

 

 Där hade jag med några kollegors hjälp redan tidigare städat och gjort vårfint i köket. Och så dukade jag upp en dessertbuffé som jag utlovat redan i inbjudan. Nån vecka innan frågade jag en kollega på fikat: -Hur många desserter måste det vara för att kunna räknas som en buffé? Minst tre tyckte han. Då la sig bossen i och sa att han tyckte det var onödigt med desserter. Varför hade vi inte bara ostar istället? Och en tredje tycker inte alls om ost, utan är mest intresserad av drickat ändå. Och för att folk inte skulle få för sig att avvika efter restaurangen utan verkligen följa med upp till kontoret igen så hade jag själv liksom hypat den här buffén genom olika hintar under veckan. Innan jag ens hade bestämt hur det skulle gå till egentligen. Så pressen var rätt hög och målen var högt ställda för jag ville naturligtvis tillfredställa allas önskemål och inte minst tyckte jag det var viktigt att det såg snyggt ut. Jag ville försöka WOWa folket helt enkelt. Och minsann tror jag faktiskt att jag lyckades lite med det den här gången. 

 

Till det framdukade kaffet serverades portvin eller avec med is. För dom som föredrog det fanns naturligtvis vin eller öl.

 

Så fyllde jag hela kökets långa bardisk med sju sorters desserter. Inga direkta experiment eller nyskapande recet utan idel beprövade godingar. Och även om jag inte hann färdigt innan kollegorna började droppa in från restaurangen, utan dom som kom först fick hjälpa till att sätta på kaffet, spritsa grädde och lägga ut bär, fick masseffekten avsedd verkan när det väl var färdigt.  

 

 

Kladdkaka med vispgrädde och hallon. Vaniljpannacotta med blåbär. En liten liten Appletini med ett tunn klyfta Granny smith och ett myntablad. Ett litet salt kex med en munsbit Morbier och ett björnbär. En liten mazarinruta (tack älskade vän och kollega som bakade dom och tog med, hade inte orkat det själv!) med röda vinbär. Ett fruktspett med en vattenmelonkub, en bit galiamelon och en physalis. Ett minidigestive med en skiva chèvre, en valnöt och lite honung. Däremellan strödde vi mer bär, citronmelissblad och så pudrade vi lite florsocker mest överallt.

 

Faktiskt tror jag att jag hörde ett WOW. Så fortsatte vi njuta kvällen och stämningen var på topp. Mission accomplished.

 

Älskar det! Att fixa fest -som nån annan betalar. Känner sig lite som Bindefelt. Minus kändisgästerna förstås, men "mina" gäster är ändå mycket härligare än kändisarna, det slår jag vad om.

 

Hej vänner -hur mår ni idag?

 

Frank Sinatra – Fly Me To The Moon - 2008 Remastered

Vinterns lata dumhet är som bortblåst.

Ser ni någon skillnad?

Förutom att jag ser både sur och förvånad ut samtidigt?  

Jag har varit ovanligt lat den här vintern. Efter att novemberregnen sög musten ur mig har jag fortfarande inte kommit igång med cyklandet till och från jobbet, utan det har blivit bussturer mest hela tiden, utom då min käre man släppt mig på vägen till sitt jobb. Nu är det ljust på morgonen, nu finns inga ursäkter. Så har jag tänkt i två veckor.
Skämdes när jag häromveckan träffade en före detta kollega på bussen och han förvånat utbrast:
-Va, åker du buss? Jag trodde du hade en sån där cykelblogg?
(Okej han kanske skulle läsa bloggen lite noggrannare så skulle han se att själva cyklandet är rätt underordnat här).

Men i morse hände det!

Kanske för att det skulle bli förhållandevis varmt och vindstilla idag enligt P4:s meterolog. Kanske för att jag var ensam hemma på morgonen så att jag hann med vad som nästan kändes som en spastund i badrummet (mycket tack vare den här fantastiska orchidén) och där och då återigen insåg att den där kroppen behöver röra på sig. Kanske för att jag stannade en stund för länge hos den där vännen igår och tog ett glas för mycket, så att jag verkligen behövde en dos friskluft. Kanske för att jag har slut på pengar på busskortet. Oavsett; jag gjorde det! Och nu ska jag inte hänfalla till lathet igen förrän nästa vinter. Eller nästa ösregn.

Sportlov!

Ja, alltså, barnen och mannen har sportlov på Österlen. Själv jobbar jag övertid. 

Fast nu har jag slutat med det och är på en slags hemma-hos-AW. Hos världens bästa kollega. Dricker mousserande, planerar dessertbuffé till jobbevent och väntar på att dillköttet ska bli färdigt. 

http://open.spotify.com/track/32YHCNItnCdiYaPbw0uTo8

Mello 2014 live #5

Kunde bara inte motstå en selfie till ändå. Den klänningen alltså, hatkärlek! KÄNNER mig som en sån milf i den, men när jag ser det i spegeln eller på bild är den bara sådär?

Vill också säga till mellos och mitt försvar att det är bara SÅ mycket bättre live, på plats, direkt. Stämningen!

Magnus Carlsson – Möt mig i Gamla stan

Mello 2014 live #4

Älskar att Sanna, som förra veckan hade en dåligt sittande skräpklänning, ikväll är sitt vanliga snygga jag i alla sina tre klänningar! 

"Jag vill va som duuu"