...allt som oftast med andan i halsen för att hinna i tid till dagis, till kvällsmat och till livet, det lilla liv man hinner med en vardag.
måndag 9 mars 2015
Det var värt en bruten rygg.
En släktklenod har hittat hem till oss. Tur man är stark som Pippi L.
Övre halvan är fylld med sprit. Så har det alltid varit och ska det alltid vara. Jag tycker allt det pryder sin plats. Eller?
Och nej, jag vill inte ha ärliga kommentarer om huruvida det passar eller inte, är för stort och skrymmande osv. Jag orkar nämligen inte flytta det inom ett decennium.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar