lördag 28 mars 2015

Jag säger ju att det är paradiset.

Drar till med en klyscha när jag ändå är på gång:

En bild säger mer än tusen ord.

fredag 27 mars 2015

Väsentligheter

I paradiset. Vi ägnar oss åt väsentligheter som alltid. Till exempel att fylla kakburken med brysselkex.

 

måndag 23 mars 2015

Har bytt tvättmedel.

Vi har hitintills alltid haft tvättmedel i pulverform. Men det har en tendens att klumpa ihop sig efter ett tag eftersom vi har tvättstugan i källaren och det är allt som oftast lite fuktigare där än vad tvättmedlet tydligen tål. 

Så nu har jag varit lite wild and crazy och köpt flytande dito. Börjar misstänka att jag skulle läst doseringsanvosningarna lite noggrannare, för skumnivån bara stiger där inne. 
Ska bli "spännande" att se hur detta slutar... 

söndag 22 mars 2015

Det är dags för; Trivialt men underskattat!

Helt vanlig sockerkaka. Fortfarande ljummen. Tillsammans med termoskaffe i solen i skogen. Kan inte bli mycket bättre eller?

lördag 21 mars 2015

Inte en vinnare.

Ni får ursäkta mig för den något dystopiska stämningen på bloggen just nu, men det är ont om glädjeämnen i den här vardagen.

Tänkte bara meddela att jag tänker inte vara med i några tävlingar fler gånger. Jag är inte en vinnare. Jag har nämligen aldrig vunnit någonting. Alltså aldrig.

Eller jo, en gång när jag var liten och vi åkte tysklandsfärjan spenderade jag 9 kronor på en enarmad bandit och van 62 kronor. Fatta lyckan. Alltså verkligen. Det bara forsade pengar ur den där maskinen och dom var mina! Den dagen förstod jag lite mer pengars väde. För tills dess hade jag nog inte förfogat över mer än sådär tio kronor åt gången, och de användes nästan undantagslöst på tobaksaffären på lördagarna. Man fick rätt så rejält med lördagsgodis för tio kronor. Och nu, plötsligt, 62 kronor! Sjukt! Dom pengarna skulle spenderas! Nu kunde jag köpa vad jag ville! I mitt huvud fyllde jag en hel shoppingkorg med godispåsar och leksaker och smink och nagellack och, jag vad det nu fanns att välja på som en typ sexåring vill ha. Gick till tax-free-butiken på båten och kunde till min besvikelse konstatera att 62 kronor inte är storkovan. Jag var tvungen att välja mellan en påse godis (visserligen av mastodontstorlek, ett kilo bassets vingummi eller så), eller ett läppstift. Det var ungefär vad jag hade råd med. Ett läppstift.

Sen dess har jag aldrig vunnit någonting. När vi köpte helvetesbilen för länge länge sen hade dom någon kampanj, man fick välja på en resecheck för 5000kronor, eller 100 trisslotter. Vi valde trisslotterna, fet chans att bli miljonär tänkte vi! Så jävla dumt.

Vi satt med två vänner vid matsalsbordet och drack bisongräsvoda och drinkar och skrapade trisslotter. I början utlovade vi frikostigt rejäl provosion till den av vännerna som skrapade fram en mille. Några timmar senare satt vi där med matsalsbordet fullt av skrapfnas, hundra skrapade lotter, och en sammalgd vinst på knappt 400 kronor. Och kände oss grundlurade och skitkorkade samtidigt. Bakfyllan dagen efter det...

Sen har jag väl varit med i någon tävling sådär lite sporadiskt. När jag var liten skickade jag teckningar hit och dit. Nu postar jag länkar på facebook hit och dit och börjar följa olika företag på Instagram. Men inte har jag vunnit ett skit.

I förrgår deltog jag i en tävling på just Instagram, för att försöka vinna den här superläckra väskan. Trodde på något sätt som vanligt att jag nog faktiskt skulle vinna den här gång. Det har vart rätt skit med det mesta på länge, jag har FÖRTJÄNAT ett break. Att vinna den där väskan.

 
Tror ni jag vann? Självklart inte. Och så blir jag till råga på allt besviken. Hur korkad!?
 
Så nu är det sluttävlat för min del. Aldrig mer. Någonsin, jag lovar. Jag har gett upp, jag har fattat äntligen att makterna anser mig inte värdig. I GET IT! 
 

fredag 20 mars 2015

Pick me up.

Behöver ständigt tröst. Så jag fortsätter titta på vårblommor.

Snöklockor på Alnarp, som bäst just nu. Go see!

https://open.spotify.com/track/6xDbKA1VKm1z23hhNp3HOr
 

torsdag 19 mars 2015

Himmelsbilen! Typ.

Jag är säker på att ni undrar hur det går egentligen. Med himmelsbilen?
 
Njae. Jag är inte i sjunde himlen just nu om man säger så. Jag börjar unda om det är mig det är fel på. Eller oss. Vad är det vi gör som får bilarna att gå sönder hela tiden?
 
Vi köpte himmelsbilen för snart ett år sen. En rejält uppryckning från helvetebilen, världens mest lagade Volvo V70, tyckte vi. (Läs så lycklig jag var här: http://cyklahem.blogspot.se/2014/04/hej-himmelsbilen.html )Sedan dess har den inte varit felfri om man säger så. Jag har ju redan skrivit om AC:ns sönderfall i somras (här: http://cyklahem.blogspot.se/2014/08/antimaterialism.html ). Sedan dess har vi även bytt lambdasonden (jag har fortfarande inte fattat exakt vad det är den gör, jag ser det lite som bilens blindtarm. Bara att bilar kan ha fler än en. Och att de kan gå sönder mer än en gång). Och vi har bytt någon svajndyr microströmbrytare i bakluckan, eftersom den en dag i höstas inte längre gick att öppna längre. Och så hade vi den inne för att den hackade lite när man skulle starta den. Och sen i vintras fungerade inte värmen så bra längre (men då kom min man på att vi hade glömt hälla glykol i kylarvattnet och det var inblandat på något sätt, så det var vårt eget fel liksom).
 
Så det känns ju lite sådär det hela. Ännu mer sådär kändes det igår när jag var på Alnarp och undervisade. Lyckades komma ifrån lite tidigare än beräknat så att jag kunde hämta tvååringen som var första dagen på dagis efter sin förkylningsastma-hosta-från-helvetet. Döm om min ilska när skiten inte startade. Inte alls. Alltså jag blev så arg där på en avlägsen grusparkering att jag allvarligt trodde att jag skulle gå upp i molekyler. Försökte jaga rätt på nån lärarekollega där på institutionen som kunde hjälpa mig att dra igång den med startkablar (som vi alltid har i bakluckan...) men lyckades int hitta någon. Så jag ringde min man, han kunde inte komma ifrån förän tidigast 30 minuter senare.
 
Gick tillbaks till bilen och satte mig i den för att fundera på hur situationen bäst kunde lösas. Just då kom en lantmästarstudent i volvokombi och parkerade precis bredvid mig. Jag tänkte; -Emilie, nu är det dags att koppla på charmen. Sagt och gjort, lantmästaren hjälpte mig! Bilen gick igång! Lättnad och lycka. Hann till dagis innan stängningsdags. Hann ringa till Bilfix och få bekräftat att det var ok att lämna bilen där omgående. Lämnade bilen där strax innan stängning och kände mig nöjd.
 
Just när jag hade satt mig tillrätta på jobbet i morse ringde Bilfix-mannen.
-Jag har kört med din bil lite. Och jag har tittat på den. Jag har satt på sommardäck som vi bestämde. Men dom gamla var kass. Så det är nya nu.
-Så bra!
-Och det här problemet att den inte startar.
-Ja?
-Det är tändstift. Det är kasst. Så vi ska byta det.
-Okej.
Tänker för mig själv att det kanske inte blir så dyrt det här ändå. Hur dyrt kan ett tändstift vara?
-Och. Ditt batteri. Det är kasst. Så vi ska byta det.
-Okej.
Tänker för mig själv, okej då. Det blir väl inte gratis, men att byta ett batteri kan ju inte vara så komplicerat?
-Och, så är det startmotor. Den är kasst. Så vi måste byta den.
-Okeeej.
Tänker för mig själv, ajdå.
-Men jag har några killar som är ute och letar efter en begagnad, det blir billigare.
-Okej.
-Och så är det dags för service, ska vi göra det, byta olja och oljefilter.
-Okej då.
Jag tänker att jag skiter i vilket, ta bilen och spräng den.
 
Efter mindre än fyra timmar ringer han igen och meddelar att det är klart nu. Så vi hämtade bilen och blev 8500 kronor fattigare.
 
Det finns två positiva saker med det här. Att han allt detta fixade det på mindre än 24 timmar. Och att nu behöver vi ju inte fundera över vad vi ska göra på semestern, vi ska nämligen inte göra någonting.
 
 
En riktigt usel bild på den där solförmörkelsen får illustrera det här inlägget. Som om vi behöver solförmörkelse i det här landet...

 
 
 

onsdag 18 mars 2015

På efterkälken

Idag. Känner mig utanför. Livet springer iväg och jag hänger inte riktigt med.


tisdag 17 mars 2015

Lammets vänner.

Vi åt indisk lammgryta ikväll som ni förstår, och den var mycket god efter att ha fått götta sig över natten. Som alltid kryddkokt basmati till. Annars är jag inte så pjoskig med riset direkt, men just till indiskt är det viktigt. Då ska det vara Basmati, och det ska daltas med det. Sköljas och blötläggas och kokas perfekt, med hel kanel, lagerblad, kardemummakapslar och kryddnejlikor.

Gjorde kryddrostad blomkål också, enligt David Batras recept. Enkelt och gott och påminner lite om hur pappa brukar göra med blomkål ibland (fast han gör det ännu enklare, bara på med curry och olja och tjoff in i ugnen).
Och så försökte jag fjäska för familjen genom att baka nan. Upptäckte rätt snart att jag inte hade någon jäst hemma. Men just då kom mannen innanför dörren från jobbet så han blev ivägmotad till affärn innan han hunnit ta av sig skorna. Och han sa vid matbordet att det var värt en sväng till affären och väntan på att skiten skulle jäsa (även om dom inte hann jäsa riktigt så länge som dom ska idag så dom var aningen för kompakta för min smak). Dom är riktigt god dom här.
 
Det fanns också gurka-yoghurt-mynta, såklart, det och riset är det enda indiska tvååringen käkar, och så fanns det skålar med finhackad koriander och persilja att strö på för dom som vill ha det (dvs vi vuxna). Och idag glömde jag inte ens att ta fram picklesen!
 
 
 


måndag 16 mars 2015

Lamm smakar inte som kofta.

Hatar mig själv när jag först är ambitiös och sen lat. 

Först, när jag står i affär'n är jag ambitiös. Planerar storslagna middagar av olika slag, köper ingredienser som förpliktigar. Och det är ju lätt att göra det där och då, i affären. Så jag köper en lammstek. 

Sen kommer livet emellan, orkar inte, hinner inte, orkar inte. Latmasken tar mig. 

Så den där lammsteken ligger där och blänger på mig varje gång jag öppnar kylskåpet. Bäst före närmar sig farligt snabbt men ändå tänker jag varje dag att "det får bli imorgon". 

Ända tills igår. Måndag kväll och tiden har runnit ut. Inte tid att göra nåt med den till kvällsmaten, så efter kvällsmat och läggning av barn och vikning av tvätt, plockar jag fram lammstek och halva kryddskåpet och gör en indisk gryta. Blir så glad att få använda fina burken med hemmagjort chilipulver jag gjorde för ett tag sen av de sista chilifrukterna från trädgården. 

Steker och fräser och kryddar och kokar. Och väntar och kokar och väntar. Sen äntligen är det färdigt, och jag med. Så grytan ut på trappan, och jag upp i sängen. Kryper ner under täcket och känner en annorlunda doft. Jag luktar... kofta. 
 
Men maten till ikväll är iallafall färdig! 

söndag 15 mars 2015

Inte för att att jag vill verka otacksam...

Och jag förstår att det är ett lågprioriterat problem. 

Men om man nu bemödat sig om att hänga upp en tv (eller faktiskt två), i väntrummet på barnakuten, kunde man inte då ratta in någon annan kanal än dansk TV2, med dålig mottagning? 

lördag 14 mars 2015

Ikväll är det allvar.

Jajamän, ikväll är det allvar. När det är delfinaler och andra chansen är det inte riktigt på riktigt, men ikväll... 

Ikväll finns inte utrymme kvar att rösta på Hasse bara för att han en gång skrev änglavingar, eller Samir och Viktor för den är svängig och på hon med rosa håret för att barnen vill det eller på samen bara för att det var så exotiskt. 

Ikväll röstar vi fram den bästa låten att skicka till Europa. Alltså Måns Semmleröv. 

Vi har förberett för schlagerpartaj här hemma, för barn och vuxna. Ostron, mousserande, drinkar, chips med dip, taco, Coca-cola och marängsviss är det tänkt att vi ska servera. Dagens mission är att skaffa en ostronkniv... 



RESULTAT

Vem är din favorit i finalen?

Hittills: 3 344 röster
  1. Samir & Viktor – ”Groupie”
    4%
  2. JTR – ”Building It Up”
    1%
  3. Dinah Nah – ”Make Me (La La La)”
    3%
  4. Jon Henrik Fjällgren – ”Jag är fri (Manne leam frijje)”
    16%
  5. Jessica Andersson – ”Can’t Hurt Me Now”
    1%
  6. Måns Zelmerlöw – ”Heroes”
    42%
  7. Linus Svenning – ”Forever Starts Today”
    2%
  8. Isa – ”Don’t Stop”
    4%
  9. Magnus Carlsson – ”Möt mig i Gamla stan”
    4%
  10. Eric Saade – ”Sting”
    11%
  11. Mariette – ”Don’t Stop Believing”
    8%
  12. Hasse Andersson – ”Guld och gröna skogar”
    4%





fredag 13 mars 2015

Naturmedicin.

Ibland blir jag en riktig häxa. Särskilt när mannen är bortrest, eller jobbar, extra mycket, barnen är sjukare eller gnälligare än vanligt, pollensäsongen har satt in full attack och jag har osedvanligt mycket att göra på jobbet. Jag kallar det gärna mammapanik som ni kanske vet. När jag känner mig fången och fast i en vardag som verkar erbjuda inga, eller iallafall försvinnande få, glädjestunder men oändligt mycket stress, disk, snor, tvätt och sura miner. 

Då är räddningen att mannen oväntat slutar lite tidigare än vanligt och erbjuder sig att hämta på dagis, så att jag hinner BÅDE jobba över en timme så att jag kan ta helg med något lugnare samvete, och dela en flaska kallt vitt vin med bästa vännen och kollegan i SOLSKENET på en uteservering, innan jag drar hem till fredagsmyset med familjen. 

Ett slags naturmedicin mot mammapanik. 

torsdag 12 mars 2015

Vårtecken

Våren är trots allt här, tur är väl det. Det behöver man bara kliva utanför dörren för att konstatera.

onsdag 11 mars 2015

Välkommen till pysselskogen.

Här finns inga hemligheter. Eller nja, det var en dålig upptakt. För pysselskogen är verkligen inte ett av mina favoritprogram. Nä, vi kan väl mer kalla det fil-o-fix?
 
I och med att klenodskåpet flyttade in har en smärre rokad ägt rum. Det som stog där står här och det stom stog här står nu i blåa skåpet.
 
Så pass att jag lyckades frigöra ett helt litet skåp i köket till enbart pyssel. Pennor och papper, lim och glitter. Hemmagjord play-doh-lera (över förväntan!) och pärlor och resårsnören i oändliga variationer. Kom och pyssla!
 

tisdag 10 mars 2015

Ett soundtrack.

Om ni sitter där och inte vet vad ni ska lyssna på en förmiddag på jobbet så kan ni alltid lyssna på bloggens spellista.

Jag cyklar hem från jobbet

En blandning av pepp och depp, favoritlåtar -mina och barnens, och en hel del skitlåtar som alltid retar någon. Och några låtar jag inte hört förut men som kommit att bli nya favoriter när jag till olika blogginlägg använt något ord ur inläggets titel som sökord i Spotify. Vissa av dem är menlösa men en del av dem har kommit att bli favoriter. som den där Dolly parton låten jag spelat för er så många gånger nu; Working Girl. Ett annat exempel är Friday Night av Eric Paslay som jag hittade på det sättet och som jag gillar när slumpas förbi när jag shuffle-spelar listan.

Varning för en blandning lika brokig som påskriset i den underbara staden.


måndag 9 mars 2015

Det var värt en bruten rygg.

En släktklenod har hittat hem till oss. Tur man är stark som Pippi L. 

Övre halvan är fylld med sprit. Så har det alltid varit och ska det alltid vara. Jag tycker allt det pryder sin plats. Eller?
Och nej, jag vill inte ha ärliga kommentarer om huruvida det passar eller inte, är för stort och skrymmande osv. Jag orkar nämligen inte flytta det inom ett decennium. 

söndag 8 mars 2015

Utflykt på en kulle nu igen.

Älskar att det går att gå på riktigt äventyrlig utflykt, med en fikaplats där vi ser både sjukhuset i Lund, Kronotorps mölla och Turning Torso, bara tio minuters promenad hemifrån (dvs tre minuter om man hade gått ensam utan barnen). 


lördag 7 mars 2015

Dagens utflyktstips.


Jag tror ni är några stycken som har missat att Sofiero har gratis inträde under lågsäsong. För ni var inte där idag, det var nästan bara vi som var där. Och komiskt nog en kollega till mig. 
Men det är klart. Ni kanske var på Fredriksdal istället? Där är det också gratis på vintern. 

fredag 6 mars 2015

Vårtecken

Att den jävla pollensäsongen har börjat på allvar.



Och att jag använt vårjackan för första gången i år. Med fleece under, och mössa, handskar och halsduk till. 

torsdag 5 mars 2015

Torsdagsblues.

Lång dags färd mot natt. Så känns det. Min resa genom den här dagen har varit lång, tung och utmattande. Enda ljusglimten är den där fantastiska månen utanför badrumsfönstret när jag borstar tänderna. Går och lägger mig och hoppas att morgondagen blir ljusare. 

onsdag 4 mars 2015

Faktiskt ovanligt roligt.

Jag är inte en sån som brukar posta länkar till höger och vänster. Varken på facebook eller här på bloggen.

Men detta är faktiskt så roligt att jag skrattade högt här på kontoret bakom min skärm och inte kunde sluta. Ni har säkert sett det redan, när Jenny wokar ostbågar som börjar brinna.

http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/ostb%C3%A5garna-b%C3%B6rjar-brinna-panik-i-direkts%C3%A4ndning-3076651?utm_campaign=tv4.se-framework&utm_content=http%3A%2F%2Fwww.tv4.se%2Fnyhetsmorgon%2Fklipp%2Fostb%25C3%25A5garna-b%25C3%25B6rjar-brinna-panik-i-direkts%25C3%25A4ndning-3076651&utm_medium=facebook-like&utm_source=www.tv4.se

tisdag 3 mars 2015

Den första kyssen.

Första riktiga kyssen, då jag vågade börja hoppas att detta kunde bli något mer än ett vanligt meningslöst fyllehångel, var bakom den där gamla brandstationen. Gick förbi den platsen igår.

 
Och det pirrar fortfarande i magen.
 

måndag 2 mars 2015

Hjälp!

Gaaahhh! Facebooks nya ljudeffekter. Hur stänger jag av skiten?!

söndag 1 mars 2015

Finfika. Att skämma bort barn.

Vi har några vänner som är experter på att skämma bort våra barn. Och det är väl bra eftersom vi själv försöker att inte göra det.

Idag bjöd vi hem oss på fika hos dom. 
-Men vi har inget fikabröd hemma, sa vännen. 
Kanske försökte han slingra sig men så lätt lät honom inte slippa undan. 
-Det är lugnt, jag kan köpa med något på vägen. 
Det slutade det med att vi plockade upp honom på vägen och så handlade vi fikabröd tillsammans. 
Jag och barnen stog vid ena änden av disken, spanade genom glaset på härligheterna och så försökte jag få dom att välja vad dom ville ha. Nioåringen försökte hävda att eftersom kanelbullarna var slut var det inte mer än rätt att han fick en längd. Han skulle kunna tänka sig att dela den med en av vännerna meddelade han. 
Femåringen var i kval över om hon skulle välja smörbulle eller en chokladmuffin. 

I andra änden av disken, stog vännen och handlade. 
-En smörbulle, en chokladmuffin, en kanellängd, och så en prinsesstårta. Och ta en chokladboll också för säkerhets skull tack.


Detta till fyra vuxna och två barn. Han upphör aldrig att förvåna den mannen. Kul!