fredag 31 maj 2013

torsdag 30 maj 2013

Dagens bravo!

Att jag tog mig i kragen och äntligen åkte till Hornbach för att handla hönsnät, klippte ner några bambupinnar i trädgården och flätade ihop en ställning som sockerärtorna kan klättra på. 

Det var i grevens tid ska jag säga er! 

onsdag 29 maj 2013

Dagens fan också.

Jag verkar vara inne i ett fan-flow. Alltid är det nåt som går snett.

Tog mig Ä N T L I G E N till passexpeditionen för att skaffa ett pass till lillan. Har kännts mycket otryggt att inte ha det, vem vet när det dyker upp en oväntad resechans? Då gäller det att vara beredd...

Om inte båda föräldrarna följer med vid passansökan, så måste man ta med en blankett undertecknad av båda föräldrarna och bevittnad. Nu råkade det vara så att Vi fick blanketten bevittnad dagen efter att vi själva skrivit under, så bevittningen underkändes.

Snubben i luckan var iallafall sjysst, bevittnade min namnteckning och lät mig betala och ta en bild på bebisen, så nu återstår bara att komma och lämna in en ny blankett eller få (den mycket uppbokade) fadern att gå in och skriva under också. Passat är satt på paus tills dess hans namnteckning kommit in på ett eller annat sätt.

Bra att dom är noggranna med det här kan jag ju känna, men ändå. Suck.

Årets första skörd!

Hade en kollega på besök på lunchen och ösregnet till trots tog jag mig ut i trädgårdslandet för årets första skörd och bjöd på Sallad de luxe.

Hemodlat på tallriken; Ängssyra, babyspenat, ruccola, gräslök, basilika och rädisa (nej, inte rädisor i plural, det fanns bara en stor nog att ta in...).

Mer de luxe i salladen; ägg från fasters hönor, sherryvinäger från Mallorca, den direktimporterade spanska olivoljan från bror och svägerskade, de SUPERGODA ekologiska tomaterna från Lucu food (smakar som medelhavstomater!). Bottnat med lite hedelig isberg, gurka och hyvlad morot, toppat med lite restcharkisar från i lördags och en avocado.

Och så lite baguette och brie till det...

Inte så illa!

tisdag 28 maj 2013

Dagens fan också.

Minst en gång i veckan möts jag av detta när jag kommer hem. Ja, dom är mina.

måndag 27 maj 2013

Dagens fan också.

Vaknade ovanligt sent, sådär tio över åtta, efter en stökig natt. Skyndade mig att klä på tre tjejer och frukosta två och göra en redo för dagis. Gick trött och lite stressad dit. Alla barnen stod påklädda innanför dörren på väg ut, fröknarna höll på att klä de sista. Så jag lämnade lite saker på hyllan och började klä på treåringen jacka under skrik och gråt från hennes sida.

Då säger den ena fröken; "-Ja, jag har ju varit borta några dagar, så jag har väl missat att ni har bytt dagar den här veckan?" 

Vi har inte dagis på måndagar. Over and out. 

söndag 26 maj 2013

Köttmarknad.

Ja, jag var ju ute igår. Med "tjejerna". Vi käkade middag här hemma, drack vin och irish coffe och hade trevligt. Sen skulle vi alltså ut, dansa. Oj, vad svårt det var att tänka ut vart vi skulle. Moriskan, är det verkligen vårt klientel? Swing inn! ropade våra sambos på distans. Hipp, finns det fortfarande? Vi tänkte att det är bättre att gå på ett b-ställe och känna sig ung och snygg, än att gå på ett allt för hippt ställe och känna sig gammal och ute. Så valet föll på Swing inn.

Jag har varit där någon eller några gånger förut, senast var kanske fem år sedan. Och då tyckte jag att det var rätt festligt ändå. Shit så fel jag hade. Vi kom dit strax efter midnatt, tyckte att vi ändå hållit ut länge då ändå, med tanke på att vi alla är trötta småbarnsmorsor, vana att lägga oss vid 21-snåret ungefär. Det var ingen kö och nästan tomt i garderoben, det var ju illavarslande. Och så tog dom inte kort vid entrén visade det sig. Vi blev mycket förvånade och försökte protestera. Kunde vi inte få betala inträdet i baren då (för i barerna tar dom kort kom det fram)? Nej. Surgubben (med iallasittande smokingfluga) som stog i entrén var knappast vänlig: "-Det vanliga är ju att man går och plockar ut lite kontanter och har med sig när man ska gå ut." Så vet vi att skatteverket inte tagit del av dom pengarna iallafall.

Men det var när vi kom in som vi fick den stora chocken. Låt gå för att hela stället ser ut som en sliten finlandsfärja. Men folket. OH MY GOD! Det var absolut inte tomt på dansgolvet vilket vi fruktat med tanke på den tomma garderoben (när man inte stått på ett dansgolv på över ett år -eller kanske två i ärlighetens namn) vill man inte vara först ut på dansgolvet. Iallafall inte jag. Nå, nu behövde vi alltså inte bli det. Men å andra sidan blev vi de första tjejerna på det dansgolvet, den kvällen, som inte var till salu. Det är inte fint att dra alla över en kam, man ska inte ha fördommar osv osv. Men allvarligt. 95% av tjejerna såg ut som köpetjejer. Fyra asiatiskor i allt för tajta allt för korta klänningar som åmade sig mot alla män i närheten, ivrigt påhejjade av en svettig blekfet 50-årig svenne. Tjejer med öststatslook (mer eller mindre genomskinliga klänningar och skor med nitar, överdrivet parfymerade och sminkade), lika åmiga dom. Och de män som var där -rysning. Vi försökte ignorera omgivningen och dansa -de spelade "Händerna mot himlen" som tur var, men det var jättejättesvårt verkligen. Livrädd att råka dansa nära någon av männen, de verkade alla vara "på jakt" om vi utrycker det fint och vi kände oss utstirrade och främmande. Och lika livrädda att råka se någon i ögonen -det hände en gång och genast kom mannan fram och höll oss midjan när han dansade, ville gå iväg och snacka, jag sa nej och då vände han sig frankt till min kompis som stog på hans andra sida. Vad fan trodde han egentligen?

Nå, vi tog en drink och dansade lite till medan vi försökte låta bli att gapskratta för att det var så bisart det hela trots att det sakta blev lite bättre när stället fylldes på, vi undersökte de olika dansgolven men avslutade sedan kvällen lite tidigare än vad vi kanske tänkt oss. Nästa gång vet vi vart vi inte ska gå.

Utanför stog vi och snackade lite och förvånades över att det då, vid 2-tiden, hade bildats en kö för att komma in. Och över att många av dom som stog i kön såg relativt normala ut.

Jag sammanfattar såhär: 

1) Vi var trots allt ute för tidigt. Vi måste väl träna på vakenheten och tänka lite mindre på hur jobbig morgondagen blir om man är ute och dricker och dansar till fem på morgonen.

2) Vi var för nyktra. Mer Irish och mer drinkar innan nästa dansgolvsuppträde. Alkohol löser nästan alla problem har jag hört.

3) Det är bara att inse att man alltid har roligare på förfesten. Så har det alltid varit och så kommer det väl alltid att förbli, verkar det som.

4) Vi kommer att sluta som våra egna föräldrar. Dansande i gillestugan till halvgamla låtar med barnen halvsovande bakom skämskuddar i soffan bredvid.

Det syns inte här, det vet jag, men det är en köttmarknad där nere som slår vilken östeuropeisk saluhall som helst.

Ändå, jävligt nöjda med skorna.

lördag 25 maj 2013

Varning på stan!

Ska ut med "tjejerna" ikväll, sista mammapaniken ska motas ut ur min kropp. Guuud vad jag tyckte det var töntigt när mamma skulle ha "tjejträff" när jag var liten. De var ju tanter allihop?
Nyss från 8-åringen: "-Men ni är väl inte tjejer."
Jag: "-Håll tyst, vi kan väl låtsas, okej?"

Har iallafall köpt nya tjejskor, och satte igår på nagellack som matchar. Nu återstår att se om jag överlever natten eller om jag hamnar på sjukan med bruten lårbenshals, som alla andra gamla tanter som stapplar runt mer än de borde, när jag försöker dansa i dessa skor. 

Och jag hoppas hoppas att solen tittar fram mot kvällen så att det första glaset matchande rosé kan intas i trädgården. 

Hej. 

fredag 24 maj 2013

Och då är jag ifatt!

Säg inte att vildvuxna gräsmattor och ogräs inte är vackert!


Kissepaus.

Detta är torsdagens inlägg.

Här tog vi kissepaus på vägen. Inte så illa pinkat! 
Det är vackert det där Småland också. 

Fridlyst.

Detta är måndagens inlägg.

Presenterar, en orchidé. Fridlyst. Har nu förklarat för barnen vad fridlyst är, det gick sådär.
Det finns också undantag från fridlystreglerna. När vi var små gick mormor ibland ut med en liten spade i orchidéängen och grävde upp en planta att sätta hemma hemma i trädgården. De trivdes inte vidare i hennes trädgård så hon var tvungen att gräva upp nya med jämna mellanrum. En gång kom en "naturturist" -ni vet en storstadsbo (oftast Stockholmare) i dyra kakifärgade kläder, med dyr utrustning, tex stora kikare och stora kameror som kommer till landsbygden för att titta på naturen. Iallafall, en sån typ kom på mormor mitt i grävande. Han blev naturligtvis mycket upprörd och chockerad och försökte tillrättavisa min mormor. Detta var minsann ett naturreservat och dom här blommorna var minsann mycket fridlysta.
Det sket mormor fullständigt i. -"Här har jag plocke orkideer i alle år. Gubbö." Skrek hon bara till honom på full Öländska, och fortsatte lugnt gräva.
Gubben stirrade lite villrådigt på henne och lommade sedan tyst och snopet därifrån.


torsdag 23 maj 2013

Ett smultronställe.

Detta är onsdagens inlägg. 

Ni vet, man ryser i hela kroppen när man är där, tänker att det är nästan för bra för att vara sant. 
Jag önskar alla jag tycker om att få se det och samtidigt vill jag helst av allt behålla det för mig själv. Blir förnärmad när "sommergästera" är där och plockar MINA stenar. 

Dis och dimma

Detta är tisdagens inlägg. 

Men ändå... 

söndag 19 maj 2013

ESC efterfesten.

Ska åka till Öland igen i eftermiddag och vara borta i några dagar, så i förebyggande syfte, jag menar om det inte blir några inlägg på några dagar, så bjuder jag här på lite gobitar från i natt. Puss på er!


Där står Nanne och PH och vickar på rumpan... 
 
 
...där står visst Tareq och lagar min nattamat (bratuwurst och surkål och falafel, typ. Hur oglamoröst som helst faktiskt.)...
 
 
Och vem står där och minglar, jo det är ju jag och Jean-Paul Gaultier.
 



ESC liverapportering #5!

Röstningen verkar ju inte vara någon större mening att se live på arenan, så vi drog till Euroclub på slaktis. Verkar som att vi får dra till CPH nästa år?



lördag 18 maj 2013

ESC Liverapportering #4!

När Loreen ÄNTLIGEN sjunger Euphoria ställer sig även Ilmar upp. 
Nu undrar vi bara när Reinfeldt, Bildt och inte MINST Helena Seger kommer in i logen och säger Helluuu!
Percy har har varit inne igen och hoppas att Danmark vinner. Så att de hyr arenan... Utöver Robin, Go Norway, Go Germany, Go Hungary. 


ESC liverapportering #3!

En mycket nöjd stadsträdgårdsmästarfru på röda mattan, i logen. 
Och så Ilmar. 
Hejjar återigen på Robin. All because of stadsträdgårdsmästaren. Min dröm och min kärlek. 


ESC, liverapportering #2.

Eva Hamilton var just inne i logen och tackade Malmöstaben. Sen kom PERCY förbi och tackade. Han hoppas på Danmark som vinnare och att de blir repris på arenan nästa år... 
10 i är det ett JÄVLA tryck där nere på fansapace. 
To be continued... 



ESC liverapportering!

På plats i logen. Målade naglar, ljusarmband och insläppsarmband till efterfesten. Check! 

A cow with a view.

Jo, vi var på kosläpp och loppis på mellangård i Alnarp idag. Det var grillad korv (100% skånskt nötkött!) och grejjer. Dom korna har fin utsikt dom... 

Och sambon hittade en lampa på loppisen så han är nöjd. Och till dottern har jag nu gett efter och köpt familjens första foppatofflor -rosa med blommor, så hon är nöjd. 

Själv ska jag nu ta en tupplur inför Eurovisionkvällen. Så jag är nöjd! 



fredag 17 maj 2013

Fredagskväll.

Inte så glamorös. 

Men imorgon vet ni... 

Jag ger er: Bästa läggdags-argumentet!

-Om du sover nu så är det lördag imorgon när du vaknar.

Den lilla svarta.

Rekar klädsel inför ESC-finalen imorgon. Ska sitta i loge och äta middag med högdjuren så jag tänkte försöka undvika white trash mama-looken. Jag tror att det får bli den lilla svarta, den är alltid rätt har jag hört.

Men vilken? Hittade inte mindre än sju (7!) svarta klänningar i garderoben som alla passade (nåja). Har även en chockrosa sak som skulle passa eventet perfekt, den passar dock inte mig perfekt. Den är inte så förlåtande mot kurvorna, och mina mammakurvor behöver mycket förlåt om man säger så... 

Det får bli fodralet där i mitten. Kanske får ni se imorgon. 

Linas matkasse utvärdering #3. Och slutkommentar.

Ja, nu har jag alltså lagat även det sista receptet, det jag drog mig för.

Chilirostade kycklinglår med quinoasallad, helstekt blomkål och fetaost.
Tillagning. 4/5.
Återigen var det mycket enkelt att tillaga. Det största frågetecknet för mig denna gång gällde quinoakokningen, eftersom jag var lite osäker på vilket resultat som eftersträvades. Jag har bara ätit detta "frö som används av indianer i sydamerika" ett fåtal gånger. Det har då serverats kallt och jag har tyckt att det varit ganska läbbigt med en något slemmig konsistens. I receptet stog "koka enligt anvisningarna på paketet, och dom anvisningarna var ganska knapphändiga. Men det gick bra. Så bra quinoa kan gå.

Smak. 3/5 
Jag följder receptet, förutom på en punkt. Man skulle röra ihop en fetaoströra av 1 1/2 dl gräddfil och 1/2 fetaost. Ni som hänger med vet att detta i mitt fall blev jättesvårt, eftersom jag gjorde av med hela gräddfilsburken i förrgår då jag gjorde dubbel sats senapsdressing... Så jag hoppade helt enkelt över röran och plockade fram en burk "Hickory grill" ur kylskåpet. Ooops!
Själva kycklingen blev god men lite mesig i smaken i förhållande till att den skulle vara "chillirostad". Det hela blomkålshuvudet såg jag ganska mycket fram emot men det var väldigt vattnigt i mitten -jag antar att fukten stängs in när det är en så stor bit man tillagar samtidigt. Jag brukar rätt ofta rosta blomkålsbuketter i ugnen med lite olivolja (och lite curry, det har pappa lärt mig) och det är gott, och konsistensen är då mycket bättre.
Quinoasalladen var faktiskt över förväntan, kanske kan jag vänja mig vid det. Men det luktar mycekt märkligt. Varför?
Inte wow.

Inspiration. 4/5. 
Som ni förstått har jag inte lagat quinoa förut, inte heller har jag helstekt blomkål, så på detta sätt var det ju en förnyelse. Att krydda kycklingbitar med chili och paprika och grilla dem i ugnen är ingen nyhet, inte heller fetaoströra.

Slutsummering: 11/15.
Rätten som helhet var klart över förväntan (även utan fetaoströran...) -mina förväntningar var ju ganska låga. Men det är nog inget jag kommer att göra igen, inte tack vare matkassen iallafall.


Slutkommentar till matkasseveckan:
För dom som inte är matlagningsroade kan jag absolut se poängen, kanske ha inspirationskassen varannan vecka för lite förnyelse, sen vill man gärna varva det med favoriter och säkra kort. För mig, som ser alla matlagningsprogram jag hinner och läser allt jag kommer över om mat, är det lite onödigt. Framför allt dyrt. Ordinarie pris är 579 kr (som alltså ger 3 måtider för 4 personer), just nu har de ett prova-på-pris 299kr. Men grejjen är att ALLT ingår inte i matkassen, så det är inte slutpriset för maten -det krävs att man har ett basutbud av saker hemma. Kryddor, olja, smör, ägg socker osv osv. Inga svindyra saker men ändå, slutpriset för maten blir en bit högre än vår vanliga kost, även om vi då och då köper bätte saker (som färsk salciccia eller varmrökt lax). 
såhär när jag tänker på det känner jag mig lite snopet besviken. För att det var så bra som det faktiskt var. Det hade på något sätt varit mycket mer tillfredställande om det varit alltigenom dåligt och äckligt, så att man hade kunnat skriva elakheter och fortsätta hävda husmoderns överlägsenhet gentemot konsumtionshetsen. Men riktigt så blev det inte.

Recept.
Resultat.

Fusk.


onsdag 15 maj 2013

Linas matkasse utvärdering #2.

Igår tillagade jag rätt nummer två ur Linas inspirationskasse.

Italiensk pasta med färsk salsiccia och ruccola. 
Tillagning: 4/5.
Enligt receptet skall det vara "A", snabbt och enkelt. Och det var snabbt och enkelt. Enda frågetecknet gällde saliccia"färsen". Man ska dela korven och ta ur färsen -men när jag gjorde det höll korven ihop i korvform fortfarande och eftersom det inte stog att man skulle hacka eller dela den så gjorde jag inte det. Jag försökte istället dela den när jag stekte den, ungefär som när man steker köttfärs men det gick inte, så det blev väldigt stora och fula bitar korv.  
Smak: 4/5
Jag följde receptet förutom att jag koka den kvartade färska löken i pastasåsen istället för tillsammans med pastan -för att inte riskera att pastan tog smak och löken och ratades av barnen (som fick stekta prinskorvar till pastan...). Såsen fick mustig smak av korven och var lagom "såsig". 
Inspiration: 3/5.
Jag har sett recept där man använder färsk korvfärs till pastasås förut och varit nyfiken på det men inte kommit mig för att laga det så det var kul att bli tvingad att prova. Annars är väl inte pasta med en tomatbaserad sås toppat med ruccola och parmesan sådär superspännande. Känns mer som ett säkert kort. Och förhållandevis barnvänligt.

Slutsummering: 11/15.

Hitintills måste jag väl erkänna att matkassematen är bättre än förväntat. Nu har jag dock ett blomkålshuvud i ugnen och quinoa på kokning på spisen och köket luktar inte gott.

Recept.
 
Resultat.
 
 


tisdag 14 maj 2013

ESC, en utförligare redogörelse.

På begäran från bekantskapskretsens största eurovision-fan kommer här en något utförligare redogörelse från gårdagskvällen, än gårdagskvällens bilder och inlägg.

1. Arenan.
De långa köerna stog det om i tidningen, känns som att sydsvenskan som vanligt försöker göra ner allt kul som händer i Malmö, samtidigt som de lever på att slå upp det stort och rapportera om det. Ja, det var köer, men de gick snabbt. Mindre än tio minuter i kö (från stationen till entrén) är klart godkänt. Men det kan alltså rekommenderas att vara ute i god tid. Tag med leg, men ingen stor väska och ingen vätska (ingen färdknäpp alltså!).
Invändigt är arenan tyvärr inte lika storslagen som utvändigt. Det syns liksom att den är byggd för hockey och inte Eurovision. Man skulle önska att de hade klätt ut den lite mer i glitter. Nu pratar jag alltså inte om själva arena-hallen utan utrymmena utanför -korridor efter korridor och gråa trapphus. Kiosker med pepsiautomater och baconsnacks. Dock hade de smällt upp en extra "vinbar" där man kunde få sig lite bubbel att ladda med. Tyvärr får man inte ta med glas in i själva arenan -förståeligt av säkerhetsskäl men ändå trist. Man skulle vilja ha lite mer allmän mingel-på-operankänsla och lite mindre Hej-vi-var-just-på-McDonalds-i-Svedala-med-hela-familjen-känsla.

2. Klientelet. Jag hade som tidigare nämnts sminkat mig och slitit på de höga men ack så obekväma klackarna. Misstänker att det trots det lyste igenom att det var ungefär första gången på 6 månader jag var utsläppt utan en bäbis klistrad vid tutten. Det fanns fler som jag där. Och tyvärr allt för många såna som jag, som inte ens hade försökt anstränga sig för att det inte skulle synas. Lite för många illasittande trosor och BH:ar på mammakroppar som inte riktigt hittat formen, lite för mycket bomullstajts och bymnastikskor. Lite för många män med snus. Lite för mycket av McDonalds-känslan ovan helt enkelt. Jag som ändå hade försökt hade lite lust att skrika "Men det är ju för helvete Eurovision! Ta på dig något glittrigt eller högklackat!". Du som ska på någon av de övriga föreställningarna under veckan, snälla gör det. Av respekt för din medpublik. Ju mer feeling, desto mer feeling liksom. ALLDELES för lite schlagerbögar. Alldeles för få internationella gäster. Men jag hoppas och misstänker att de kommer att bli fler och fler ju närmre finalen vi kommer.

3. Öppningsakten.
Loreen gjorde i princip samma nummer som på Svenska finalen; Euphoria med barnkör och teckenspråk. Det är faktiskt jävligt bra. Och ingen av årets låtar är i närheten av Euphoria -definitivt inga i delfinal 1.

4. Petra Mede.
Jag är från början inget Mede-fan, men hon växer på mig. Hennes klänning, den första, hon byter en (blott 1!) gång sen, är så sjöjungfruformat snäv att det krävdes två män att leda henne upp på scen. Men sen skötte hon sig. Pratar framför allt bra engelska, jag kan inte tänka mig något pinsammare än om vi haft en programledare som pratat svengelska.

5. Tävlingsbidragen.
Vad ska man säga. Det mesta är okej men allt för slätstruket. Bäst om man är seriös är enligt mig Anouk för Nederländerna. De bidrag jag kommer ihåg överhuvudtaget såhär snart ett dygn senare är:
-Anouk. Märklig låt på ett sätt men den griper tag.
-Astronauterna och rymdängeln. Helt galet nummer, riktigt dålig låt, men det sticker ut.
-Danska Emmeli. Inte så bra som man kunde hoppas eller som det verkat på tidningarnas skriverier.
-Hon med den växande klänningen.
-Estländskan i den vita känningen. Vackert men hopplöst när de inte sjunger på engelska. En vacker ballad när man inte förstår vad den handlar om är ju lite meningslöst.
-De fem körsjungande männen. Helt uruselt. Bra tillfälle att springa på toa.
-De karamellklädda flickorna som sjöng sist. Absolut sämst på alla sätt. Toa igen.
-Killen från Litauen. Både bra och slätstruken på samma gång.
-Discokulan. Den låten tror jag dom har spelat på radio en del, för jag känner så väl igen den. Eller så låter den bara precis likadan som alla andra radiolåtar.
-Den gigantiske mannen som bär in en av sångerskorna. Och som sen stapplar av scenen, med uppenbara ledproblem och smärta. Stackars.
Övriga nummer är helt borta ur mitt minne.

6. Mellanakt.
Ett dansnummer av Kleerup som var helt okej. Men vi som såg på när dom spenderade evigheters eveigheter på att lägga ut den där vita snön på scengolvet fattar inte att det inte var mer med det sen? Blås på det med vindmaskinen så att det virvlar upp eller nåt? Kanske gör det sig bättre på TV.

7. Efterfest.
Saknade jag. Men eftersom jag skulle hem och lösa av barnvakterna (och eftersom jag blir ganska trött av att svepa två glas mousserande och sen sitta still i två timmar) blev det ingen sådan för mig. Fick nöja mig med att länsa Merchandise-shoppen. Ångrar nästan lite att jag inte köpte en soffkudde också... Den kostar ungefär lika mycket som en Frozen strawberry margharita på en bra bar.
http://www.eurovisionshop.tv/en/product/gifts-novelties-2013/46/965/cushion-malm%C3%B6-2013

Nu återstår bara att kolla på själva omröstningen ikväll. Och sen att hoppas att det blir biljetter kvar till några fler föreställningar, och att barnvakterna står på kö här utanför dörren då...

Älskar mitt nya iPone-skal!



Provar en ny frukosttaktik. Sådär.

Oftast på vardagar går jag upp vid sjusnåret (nej, jag har inte sovit fram tills dess, jag har legat vaken sen halv sex och försökt få bebisen att somna om, oftast utan resultat). Klär på mig, klär på bebis, klär på treåringen (under vilda protester suck suck). Sen sätter vi fram frukost. Fil, havrefras och äppeljuice till treåringen (socker på filen, "jag gillar inte kamel längre", havrefrasen i en skål brevid, äppeljuicen i det blommiga glaset), mackor och te till mig. Sen kastar jag i mig två mackor medan jag försöker truga och tvinga treåringen att äta sin frukost och få bebisen att behålla nappen och inte grymta. Efter en kort stund tar tålamodet slut på tre fronter och vi lämnar bordet. När jag en dryg halvtimme senare lämnat treåringen på dagis stjälper jag i mig det kalla teet, av vilket jag hann dricka ungefär en halv klunk under frukosten, stående brevid frukostbordet. Sedan bebisen för drygt en vecka sen nu äter gröt till frukost (och alltså inte bara ammas innan frukost) blev det hela ännu mer komplicerat.

Så idag bytte jag taktik. Jag åt inte frukost, utan gjorde frukost till treåring och bebis och koncentrerade mig på att få i dem deras mat. Det gick sådär. Efter dagislämning när bebisen somnat för förmiddagsvila i vagnen, för en stund sedan, gjorde jag te och två rostemackor, satt mig vid frukostbordet MED tidningen och försökte njuta. I mitt huvud skulle detta nämligen vara en njutningens stund. Men all min koncentration gick åt till att inte kasta mig teet och mackorna innan jag öppnat tidningen. Och dessutom var det lite... tråkigt. Tyst.

Jag ska ge det en vecka. Imorgon måste jag nog sätta på radion. Men om jag tränar lite till så kan det nog blir bra det här, en njutningens stund. Vad tror ni?

Linas matkasse utvärdering #1.

Igår gjorde jag ett av recepten från Linas inspirationskasse. Ganska naturligt valde jag att först göra det recept som såg enklast och godast ut.

Sallad Nicoise med varmrökt lax och senapsdressing.
Tillagning: 5/5.
Enligt receptet skall det vara "B", medelsvårt att tillaga. Själv tycker jag att det var mycket enkelt, i princip bara att hacka och röra. 
Smak: 4/5
Det enda jag ändrade var att jag gjorde dubbelt så mycket dressing som det stog -eftersom de ändå levererade 3dl gräddfil i kassen jämfört med de 1 1/2 som ingår i receptet. Hade jag inte gjort det så hade det nog blivit en aning torrt. Annars var det en mycket god sallad, om än ingen smaksensation.
Barnen smakade inte. De fick kokt torsk smält smör och potatis.
Inspiration: 1/5.
En stor del vitsen med Linas matsse är ju att få hjälp att komma ur köttfärssåsträsket, för det är absolut inte billigare per portion med matkassen jämfört med vår ordinarie kost. Och den kasse vi har fått heter dessutom "inspirationskasse". Därmed borde rätterna vara nytänkande och verkligen inspirerande. Och jag är ledsen men en sallad med potatis, tomater, bönor, röd lök, ägg och varmrökt lax är inte nyskapande över huvudtaget tycker jag. Inte heller en dressing med gräddfil, dijon och honung. Den enda fördelen är väl att jag kunde laga en rätt med fisk utan att sambon rynkade på näsan. Alltid när jag föreslår att vi ska äta fisk så rynkar han näsan och föreslår något annat. Dom gånger jag förbiser det och ändå lagar det brukar han gilla det när det väl står på borde, men det är så tråkigt att handla och laga något när resten av familjen rynkar näsan. Den här gången var det inte jag själv som hade hittat på det så då gick det lättare, det var inte mitt "fel" att vi skulle äta fisk.

Slutsummering: 10/15.

Nu har jag bara två måltider kvar, varav en verkar ganska okej och en verkar ganska äcklig. På återseende i frågan.


Recept.


Resultat.

ESC!