söndag 14 juni 2015

Hej österlenloppis!

Jag har loppismaxat den här helgen. I början, när jag upptäckte österlenloppisarna, kom jag från varje loppis fullastad med otaliga fynd. 

Men när man handlar urskiljningslöst allt fint man ser, går det snabbt att fylla skåpen hemma. Och skåpen i sommarstugan, och alla husets skrymslen och vrår. Så nuförtiden försöker jag vara mer restriktiv, köper bara sånt vi verkligen behöver. Verkligen. 

Den här helgen var jag på tre loppisar men kom hem med pengar kvar i fickan, det har aldrig förr hänt. Men något litet fick jag väl med mig. Som en smörsnipa i emaljerad gjutjärn. Ljusgul i perfekt skick för en femma. 
En orange liten glasskål signerad av Höglund för en 20-lapp. 
Och en liten teburk, som ska bli sockerburk i sommarstugan, en tia. 
Och en stor kakburk från danska IRA i fint skick. Man kan inte ha för många kakburkar? Tjugo kronor. 
Och tre glas med tryck till saftflassamlingen, en femma stycket. Några playmobilgubbar, några barnböcker, en docka, två leksaksmobiltelefoner, tre oanvända mini-fotbollsspel (ett till varje barn) och ett par byxor till tioåringen. Totalt sjuttio kronor. 

Till paradiset köpte jag en Stokke Trip-Trap i hyfsad kondition (nåja, behöver lite kärlek) för 70kr, fyra gula dynor till utemöblerna för tjugo kronor styck, och så dessa underbara solsängar från 60-talet i jättefint skick. Vi är redo för semestern! 

torsdag 11 juni 2015

Mitt konferensjag, dag 2.

Den här promenaden mellan frukosten och konferenslokalen är en bra början. 
Titeln för dagens första pass kan komma att kräva en del mental styrka. 

onsdag 10 juni 2015

Bråda dagar, roliga dagar.

Nå. Om man väljer att plocka ut sju veckors ledighet under sommaren, med början två dagar innan midsommar får man kanske skylla sig själv för att det blir lite stressig i början av juni.
 
Nog för att jag är en sån som gillar att ha mycket att göra, som blir effektiv på riktigt först när det är lite stressig och pressat läge. Men nu tror jag det börjar närma sig någon slags gräns. Gick från grannfruboulen igår till stationen för att ta nattåget till Stockholm för projektledarutbildning i två dagar.


 Malmö kan vara bra vackert ibland. Särskilt en vin(d)stilla junikväll i solnedgång.
 
På presentationsrundan på utbildningen lyssnade jag inte på vad någon sa, men tittade lite halvt förvirrat upp från telefonen när det var min tur. Sa mitt namn och bad om ursäkt för att jag troligen kommer att vara lite halvt frånvarande på kursen eftersom två av mina projekt är inne i lite pressat läge just nu, och så fortsatte jag skriva mitt mail till en av våra beställare. Tog alla pauser som gick för att kolla och skriva mail och prata i telefon med kollegor som sitter på kontoret i Malmö och jobbar igen det jag inte hunnit med, och göra anteckningar om saker jag kom på som jag måste komma ihåg att göra som jag troligen skulle missa annars.
 
Gick från dagens pass och checkade in på hotellet, tog en dusch (den där duschen på tåget klockan sex i morse räknas inte, första-klass-kupé eller ej, det är inte samma sak att tågduscha) och satte mig att färdigställa lite ritningar. 45 minuter efter utsatt middagstid stängde jag ner datorn efter att ha kommit underfund med att kollegan där i Malmö som jag hetsat på distans hela dagen faktiskt fyller år idag, men att hon troligen inte kommer att hinna fira sin födelsedag. Ombytt men med andan i halsen hastade jag mot kvällens middag. Kommer halvvägs när jag upptäcker att jag har olika skor på mig. Som i en brun sko på ena foten och en svart på andra.

Jaja, jag vände tillbaks och rättade till incidenten innan någon hann se mig, och slängde i mig en (utsäkt!) skagen snabbt som ögat för att hinna ifatt dom andra som just skulle börja på huvudrätten.
 
För ovanlighetens skull orkade jag inte stanna till sist och vara den som stänger baren. Jag gick tillbaks till rummet fast det var fem andra personer ur gänget kvar i lobbybaren. Gick tillbaks till rummet, tog på mig morgonrocken (finns det en fluffig Gant-morgonrock på rummet så använder man den bara för att) och jobbade en halvtimme till.
 Men nu är det god natt.
 
 
Vi är på Hotel J i Nacka, ett fin-fint-ställe. Vissa av mina kollegor har den här utsikten från sina rum.
 
 
Med min vanliga tur lyckades jag såklart få ett rum mot bergssidan. Med morgonsol istället för kvällssol. Jaja. Kommer väl ändå inte ha anledning att hänga på balkongen direkt.
 
God natt.

Håkanstorp - Stockholm 22.37 Vagn 10 plats 10.

Man vet att den som städade tåget hade lite bråttom hem, när man hittar detta på golvet under sin slaf i första klass.

Inget ont om den som hade kupén innan mig, jag vet hur lätt det är att slarva bort saker. Idag söp jag till exempel bort min jacka någonstans mellan hemmet och nattåget. Troligtvis på Boulebaren. Men det var det värt, för oj så trevligt jag hade. 

Att jag har så över förväntan trevliga kvinns till grannar har jag inte riktigt förstått förrän idag. Då hade jag naturligtvis frotterat mig med er tidigare, oftare och mer! Stort tack alla ni för en finfin kväll. Nån kväll i sommar blir det mer rosa dricka utan barn, i min trädgård, det är ett löfte. Vi kan säga att det är förlorarens lott... 

Godnatt från nederslafen! 
Att åka tåg genom Sverige en försommarnatt är inte fy skam. 

tisdag 9 juni 2015

Still going indiskt!

Var ett tag sen ni fick se exempel på min FANTASTISKA matlagning. Ni kanske rent av undrar om jag slutat äta helt? 

Kan lugna er med att jo, jag lagar fortfarande mat. Jo, jag äter fortfarande för mycket. Och kanske göra er lite besvikna med att är fortfarande fast i lite av en indienvåg. Det började som helt "vanlig" kyckling curry, men sen kunde jag inte hålla mig utan indienade till det med mer och fler kryddor och grönsaker. 
Alla älskar kyckling curry! 

måndag 8 juni 2015

Äntligen har vi haft nån glädje av hålet!

Man kan ha det till att fånga igelkottar med!

Flickornas glädje när vi i morse upptäckte att det satt en igelkott nere i gropen var mycket stor.
Mannen fick ta fram en skyffel och försiktigt lyfta upp den ur gropen. En liten stackare som saknade ena ögat kilade genast in under buskarna.

 
Vi måste få ner träden i gropen nu...

torsdag 4 juni 2015

Plötsligt händer det!

Några av er kanske minns det här inlägget: http://cyklahem.blogspot.dk/2015/03/inte-en-vinnare.html , när jag bittert proklamerade att jag inte tänkte tävla mer.

"Så nu är det sluttävlat för min del. Aldrig mer. Någonsin, jag lovar. Jag har gett upp, jag har fattat äntligen att makterna anser mig inte värdig. I GET IT! "

Men så ändå. När vi var på sommarfest på barnens dagis häromdagen så sålde dom som vanligt lotter för att skramla pengar till festkassan. Man fick köpa två lotter/barn för en tia och det ville barnen naturligtvis ha. Så vi köpte fyra lotter, och stog där i regnet en halvtimme senare och lyssnade uppgivet och inte alls uppmärksamt på när dom ropade ut vilka lottnummer som vunnit.
"...Lila 15!" och nån i folkhavet tjoade till.
"Gul 76!" och nån annan tjoade till.
"Lila 89!"
"Lila 89!"
"LILA 89!"
Ingen svarar och femåringen drar mig i armen
"Mamma, vilket nummer har vi?"
LILA 89!!

Oerhört lycka. Och sedan chocken när vi två minuter senare vinner även på gul 34!

Jag skrålar och skränar högt av glädje över denna plötsliga tur.
"Wow! Alltså, jag har aldrig vunnit något i hela mitt liv och nu detta! Shit verkligen! På två av fyra  lotter, helt osannolikt! Dubbeltur verkligen!"
Dom andra föräldrarna tror nog att jag att är lite galen och ler överseende, men dom skulle bara veta... Nu funderar jag på om jag borde köpa ett gäng trisslotter igen?

Vinst 1: Vattenfärger och block.
Vinst 2: Såpbubblesvärd.
 

onsdag 3 juni 2015

Framtiden är här!

Ja ni vet nu har framtiden anlänt till 20-talsvillan. Fiber, schmack boom rätt in i (genom för att vara exakta) väggen! 
Vi väntar bara på nya routern, sen, oj vad vi ska surfa. 

Än så länge är vi nöjda, inkoppling utan problem, anslutning utan problem.  Beställde 100/10 och enligt bredbandskollen har vi 126/14. 


Visst blir man glad men...

Visst blir man glad över att se att femåringen kan skriva, typ. 

Men när jag hade deschifrerat budskapet på det här brevet som hon stolt och leende räckte över på mors dag undrar jag om vi skulle ha väntat en stund till med alfabetet? 
"Jag vill helst flytta från er"