Oktober är tydligen den största skilsmässomånaden.
Men inte i vår familj. Nu har vi visserligen bara varit gifta i lite över ett år så det vore ju ändå rätt svagt att gå och skilja sig redan, men ändå. Efter semester, i slutet av augusti och i princip hela september är man svag och chockad, "Va, är semestern redan slut!", "Va, är sommaren redan slut, ska det börja regna nu?", "Va, ska vi bara hinna se varandra en timme varannan dag mellan barnanattning och min läggtid?". Men i oktober. Då har man kommit förbi det där. Vi har vant sig vid vardagens rytm igen, funnit ett lugn. Och vi har börjat längta efter varandra igen, eftersom vi inte ses varje stund varje dag.
Dessutom är det nu vi behöver varandra, mer än någonsin. För att hjälpas åt med allt det praktiska, men mest bara för ha någon att dela som där gyllene stunderna med. Dom som är så mycket mer värda nu på hösten. Oktober är inte min skilsmässomånad, det är min nykär-månad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar