torsdag 5 december 2013

Lucka 5

Lucka fem, dagen Sven.
 
Blåsten höll oss inne men jag var duktigt, hänföll inte åt hejdlöst film- och TV-tittande, utan vi hittade på diverse olika pyssel och mys. Detta är dagens bilder.
Sven stryker om kring därute, ryter med allt högre röst. Idag var första dagen då det faktiskt inte blev ljust alls, vi hade all julbelysning tänd hela dagen. Bäddade ner oss under täcker i vuxensängen och tittade på en film.
Tände alla ljusstakarna på köksbordet vid alla måltider.
Alla fick äta så många pepparkakor dom ville till eftermiddagsfikat, med både ost och smör.
Så långt allt väl.

För sen på eftermiddagen var det som att Sven liksom drog in här inne också.

Mannen har varit förkyld i snart en vecka, och på eftermiddagen tilltog även min förkylning och gjorde gemensam sak med feber. Jag gjorde slut på dagens tredje näsdukspaket.

Efter att jag, korkat nog, råkat säga till treåringen att fadern tyckte att hennes nya fina ljusstake var ful, tycker hon inte heller om den. "Varför?" frågade jag. "För att den är ful", svarade hon. "Varför?" envisades jag som värsta treåringen. "Som pappa." svarade hon. Suck. Så på eftermiddagen utförde vi en rokad. Ljusstaken i hallen in i hennes rum, hennes ljusstake in bebisens (eller ettåringen, som jag försöker vänja mig vid att kalla henne), rum, och den röda som stog i bebisens rum ner i hallen. Eftersom bebisen (ettåringen) är måttligt road av våra inredningsnycker, tilltog hennes gnällande drastikt under detta pusslande, så att jag var tvungen att bära henne för att slippa höra gallskrik, samtidigt som jag försökte koppla in sladden i hallen. Självklart var sladden lite för kort. Självklart for staken i golvet så att lamporna smällde med glassplitter i halva hallen och hela bebisens (ettåringens) bilbarnstol.

Treåringen och ettåringen fortsatte därefter att bråka med mig om allt, allt.
Efter ett tag var dom hungriga men vägrade lämna mig i fred en endaste sekund för att laga mat. När maten väl stod på bordet vägrade dom båda äta den, trots att det är mat som dom brukar glupa i sig (smält smör, smält fisk, smält potatis, som vi kallar det). Efter en stund orkade jag inte mer utan tog fram rostebröd och smör. Under mycket surande åt treåringen halva sin rostade macka. Sen började hon gråta. "Jag fungerar inte". "Vad menar du?". "Det fungerar inte att svälja den här mackan..." Som tur är såg på henne vad som komma skulle. Reste mig hastigt, rykte åt mig slaskhinken och rusade fram PRECIS i rättan tid.

Och imorgon var det tänkt att min mamma skulle passa barnen, tillsammans med barnens kusin, så att jag och mannen skulle kunna gå på julfest på våra respektive jobb. Mamma som redan två gånger tidigare blivit magsjuk efter att ha passat våra barn. Treåringen är av okänd anledning mer benägen att insjukna i magsjuka just när hon ska passas. Till exempel när jag var på BB och tryckte ut bebisen.

Så det verkar som att lucka 6, som jag liksom sett fram emot, inte blir mycket att hurra för den heller.
Lucka 5 stänger vi nu omedelbart. Jag tar fram damsugaren och går ut med soporna.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar