lördag 15 juni 2013

Ännu ett underskattat besöksmål.

Tomelilla! 

Innan jag träffade sambon hade jag aldrig varit i Tomelilla (bara på Tosselilla -en heeeelt annan sak...). 

Det var love at first sight! Hålan (och inte minst dess omnejd) har mycket att ge men för den ovane Tomelilla-besökaren rekommenderar jag följande, allt på bekvämt promenadavstånd från pågatågstationen: 
Promenera längs den luggslitna men charmiga handelsgatan till Hasse och Tage Muséet, världens minsta museum. Titta även i utställningen/ butiken och försök att hålla fingrarna i styr, annars är det lätt hänt att du köper en original-film-affisch från tex Dunderklumpen eller Ronja Rövardotter för många hundralappar. Sen äter du din lunch här. Köp med fördel en överfull räkmacka, en smarrig croque, eller varför inte en superfrasig våffla? Uteserveringen är trevlig, likaså inneserveringen och personalen. Prissättningen är helt rimlig. 

Österlens matmarknad. En slags minisaluhall med lokala produkter. Inte fullt så trevligt som det skulle kunna vara, men likväl värt ett besök. Bra att vara mätt när du går hit. 

Korvkiosken på torget. Kanske hålans mest välbesökta matinrättning. Bra. 

Tomelilla konsthall i anslutning till biblioteket. Gratis, så det är alltid värt att slå en lov här, och håll utkik för ibland har de riktigt fina utställningar. 

Har du blivit svitt av den långa promenaden kan du nu med fördel ta ett dopp i bassängen på det charmiga om än icke unika utomhusbadet. 

Efter badandet är du säkert hungrig igen och då går du raskt till Riemans konditori. Ett bageri och konditori med servering både ute och inne. Serveringen i sig är kanske inte så pittoresk som man kunde önska sig, men befolkas å andra sidan mer av Tomelillabor än av Stockholmare, vilket inte är fallet med exempelvis ovan nämnda matmarknad. Bakverken är av den gamla skolan och såväl matbröd som sötebröd håller hög klass. Kaffet är av typen hästakaffe, inte av typen moccachinoextraskumfluffdeluxemedvanillasyrupmarshmallowsochlitekanelpåtoppen. 

Erikshjälpen. Lokalbefolkningen beklagar sig för att prissättningen har blivit så horribel, men jämfört med Erikshjälpen i Malmö är det alltjämt möjligt att fynda. 

Bo Ohlson (- i Tomelilla HEJ, här får du mest för pengarna!). Det var bättre förr, det börjar mer och mer likna Rusta eller ÖoB m fl, men på leksaksavdelningen kan man alltjämt tjäna hundralappar på märkesleksaker. Och missa för allt världen inte grönsakshandlaren i tältet på parkeringen utanför, utmärkt alternativ till Möllan. 

På Boan råkar man nästan alltid på ett antal ortsbefolkning av den sort som den icke-frälste så gärna förknippar hålan med (bönner, dårfinkar och dönickar). Så efter ditt besök där är du med säkerhet trött på Tomelilla så åk nu hem. Men när du går mellan boan och stationen så håll ögona öppna vid macken, för vid kvällningen samlas ibland traktens EPA-traktor-ägare här för att tanka, och det är en syn som du gärna vill se. 





1 kommentar:

  1. Tror du fick med allt som är värt att veta. Kanske att Celticbaren bör besökas också (jag har inte varit där på de åren vi bott här, men det ska vara trevligt!) bra sammanfattning! Fint att du var så försynt när du beskrev kunderna på boan, det kan ju knappast bli värre. Jag var rädd första gången jag var där...

    SvaraRadera