lördag 22 juni 2013

Restpizza -inte bara fantastiskt.

Har samlat på mig rester i form av ostarkanter och salamisar och skinkor, och tänkt i flera dagar att nu borde jag verkligen göra en pizza. Och idag var pizzadagen kommen! Nu skulle vi slå två flugor i en smäll, både tömma kylskåpet på rester och därmed spara några slantar och samtidigt äta gott.

Några problem uppstod dock på vägen:
1) Tre av fyra ostskalkar var så mögliga att de inte gick att använda. Alls. Jag karvade och skar bort men inget blev kvar. Så det blev till att öppna nya finosten för att det skulle räcka.

2) Båda de öppnade salamipaketen hade hunnit bli gamla bortom räddning. Och nästan all skinka hade hunnit gå åt i väntan på att denna dag skulle komma. Så skinkan räckte bara precis till att täcka den bit dottern skulle tänkas äta och sen blev det till att öppna en ny finkorv och skiva upp en zucchini för att fylla resten.

3) För tredje gången i rad slutade ugnen att fungera ungefär två minuter efter att vi hade satt in första pizzan. Verkar som att skatteåterbäringen får användas till att köpa en ny ugn.

Nu tog mitt tålamod slut så jag packade resolut ner bebisen, som varit oförklarligt gnällig under hela pizzabaksproceduren, i vagnen i hopp om att hon skulle somna en stund och promenerade bort till pizzerian. Köpte två pizzor och vandrade tillbaks. Tappade pizzorna två gånger, det är mycket svårt att köra barnvagn med ena handen och bära två pizzor i den andra några längre sträckor, om ni undrar. Väl hemma hade ugnen nu startat och pizza nummer två var inne på bakning.

Undertiden hade treåringen hunnit somna i en fåtölj i vardagsrummet och var därför på uselt humör när hon väcktes vid tjugo över sju för en sen middag. Bebisen som inte somnade på promenaden var fortsatt gnällig. Döm om den trötthet som drabbade mig när vi tagit för oss varsin slice, hällt upp ett glas rött och ugnen stängde av sig av sig igen och treåringen självklart vägrade äta "Jag mål inte så bla".

Vi avbröt middagen, gick och lade två barn, åt sedan raskt, trött och tyst upp våra kallnande och något dödbakta pizzabitar.

Summa: Vi tjänade inga pengar, fick mer rester kvar än vad vi gjorde av med, och det var inte heller särskilt trevligt.

Nu sätter vi på en film, kramas och försöker glömma detta.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar