onsdag 26 juni 2013

Fötterna upp i himlen.

Ni vet hur jag skrev om mammapaniken för ett tag sen. Om hur Petra Marklunds låt "Händerna upp i himlen" fick mig att längta efter barnfria kvällar och uteliv.

Jag är ingen lekplatsmänniska. Sån som med glädje går till lekplatsen med barnen flera timmar om dagen. Tycker nämligen själv att det är så obotligt tråkigt på lekplatser, att stå där och putta på gungan och titta på när treåringen bygger sandkakor omgiven av svärmar av gnällande barn och skällande föräldrar med skorna fulla av lekplatssand.

Men jag älskar att gunga och undrar ofta varför man inte bygger "vuxenlekplatser" i större utsträckning. Med riktigt stora gungor och rutchkanor och gungbrädor, så att man slipper tränga ner sin allt för breda rumpa i en liten däckgunga. Rörelselekplatsen i enskifteshagen (bakom St MAtteus kyrka på Lantmannagatan) är det närmaste man kommer i Malmö. Eller kanske äventyrslekplatsen, men den har jag inte hunnit besöka ännu...

Så när solen skiner, lekplatsen är tom och barnen för en stund leker för sig själva så att man själv hinner gunga riktigt högt som man gjorde när man var barn, då gillar jag lekplatsen. Fötterna upp i himlen allihop!

Om du vill ha tips på fina lekplatser att besöka så kolla in den här bloggen:
http://lekparkmalmo.blogspot.se/
eller denna sida på Malmö stad:
http://www.malmo.se/Medborgare/Idrott--fritid/Ung-Fritid/Lekplatser.html

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar